Article Image
dåstan som om man hade befunnit sig i ett drishaas, och att denna omständighet gjort en betydlig förändring i utsigterna för skörden. Dock arses höskörden icke ingifva några förboppningar. Landtwänuen beräkna intägten vill hältten mot förlidet år. Höstsäden och poratisen losva deremot en god skörd. 5 Jordarbetarnes strike i Eogland. Emedan skördearbetet i England kan väntas om en månads tid, börja förpaktarna i de af etriken hemsökta trakterva naturligtvis att träska åtgärder för att göra sig försäkrade om don vödiga arbetskraften. En sådan tyckes ej skola eaknas, ty wan kan från Irland vänta 2000 jordardotaro, hvilka skola erbjuda sin tjevst under skördetiden. Före kommo hvarje år vid skördetiden flere hundra irländsta arbetare till do östra engelska grefskapen, hsarisiåa de drogo bem med en jemförelsevis ganska vacker törtjenst, men under senure åren har denva isvandring icke ogt rum. Nu skall den åter upptagas i ökad skala till stort men för de ergelsko jordarbetarne, hvilka bruka ha särdeles god förtjenst under skördetiden och ifeån ein yrkesföreniogs styrelse ioe kunna vänta sig eas hälften af hvad do annars kunna förtjena. Ett stort försalskareband bsr, åuyo visst sig och lyckats pungslå en mängd europeiska banker och bankirer på högst ansenliga belopp. Operationerna synas hatva ledts al ett kringresande band, hvilket arbetar medelst utmärkt väl efterbärmade kreditbref från Barvig Brothers avd C:o i London. De förfalskade pspperen hafva företets så samtidigt i olika stånor vid Roha och i södra Frankrike, att det eynes svårt att törklara saken annorlunda, än, genom antagandet att förfalskarno operera på olika platser å förut bestämd dag, så att tid icke skall bli att inhemta upplysningar från Londonbuset. Vattenstämplarne i dylika slags papper ha hittills varit så oeftergörliga, att man fått vanan att betala på der, utan förfrågningar hos Bariog, och detta lika lätt som på Engelska Bankens noter. Da nu förstadda falska papperen ba vattenstämpeln eå väl oftergjord, att äfven den mest ertarne kassör måste tro dem vara äkta. I anledning häraf föreslår en af bandet plandrad bankir, att alla banker och bankiser på jorden borde bilda en förening för ömgesidig trygghet och skydd. Hvarje firma ekulle bidraga med sin ärliga afgitt, så att en väl organiserad centralbyrå kunde upprättas, t. ex. i Paris, med filialer och korrespondenter på alla möjliga håll samt försedd med en detektiv polia, hvilken skulle kunna bli den främsta i verlden och hafva till åliggande att speja ut sådana opererande bedragare, som de ofvan nämnda. Englands indiska besittninger. Enligt nyligen offentliggjorda folkräkningsuppgifter utgör det engelska riket i Indien en areal af nära 1!, mill. eng. qvadratmil och är bebodt ef 238 mill. menni-kor. Eu del af denna befolkning står dock blott under engelsk öfverhögbet. medan dena ännu regeras at infödda furstar. Räkzadt efter qvadratmil, regeras ännu c:a två femtedelar ut det engelek indiska riket af infödda furstar, medan tre femtedelar styras af engelska embetsmäår. Af hela folkmängden står likväl endast ungefår en sjerdedel under infödda herskare. Den rent engelska delen omfattar nästan alla innebyggarne i Bengalen, Madras och de nordvestra samt centrala provinserna, ungelär hälften af Bombay, mer än tra fjerdedelar af Punjab och heia Oade, britiska Birma samt Assam. Folkmångden här utgör inalles 183 mill. Deraf äro 127 mill, binduer, 41 mill. mubamedaner, 15 mill. tillhöra den urspruogliga betolkningen, och återstoden utgöres at buddhaister, kristva, parser samt judar. Befolkningen i Indien ökas i medeltal med en half proc. om året; hinduerna förökas på grund af sina tidiga åktenskap något anabbare än muselmännen, men de kristna tillväza hastigast, neml. katolikerna med 1 13 proc., protestauterna med 010 Proc. om året, Dock utgöra de infödde protestantiske kristne i hela Iadien ännu knappast 4 million. Parserna utdö efter band och räkna ru endast 70,000 personer. Da äro den minst talrika delen af Indiens befolkning, näst judarne bvilka endast utgöra 8000, men icke visa eamma båg för att minskas fom parserna. ie ——— —

11 juli 1874, sida 2

Thumbnail