XLVII. Under den natt, som följde efter sir Windhams afresa från Bleak Top, fortfor snöfallet, och under det derpå söljando dygnet snöade det likaledes utan uppehåll, och en häftig blåst var rådande. Ingen utom hushållerskans son vågade sig utom dörrarne, så länge stormen räckte. Han begaf sig på sina bestämda tider till stallet och ladugården för att se om kreaturen; men dessemellan höll han sig troget vid köksspisein eller i sin mors tum, Popley skötte Tressilian, men omsorgen om den sjuke delades dessutom af hans mer och Olla, hvilken visade sig som den ömmaste bland sjuksköterskor. På morgonen af tredje dagen efter sir Windhams afresa gick den goda mrs Kipps profetia i fullbordan. Innevånarne i den ensliga bovingen på berget blefvo fullständigt insnöade. Denna morgon upphörde snöandet. Luften blef skorp och kall, himlen var grå och vinterlik utan något tecken, som förebådade blidare väder, och vinden var som nordpolsfläktar. I flera dagar var den gamla stenbygnaden fullkomligt isolerad från den ötriga verlden, och på Ollas befallning gjordes intet försök att bana några vägar ner till dalen. Hon vissto sig vara fullkomligt säker för mr Gower, så länge snön och kölden varade. . Huradant var Trossilians tillstånd under alla dessa. dagar? Prån den stund då han vaknade upp ur sin långa slummer före sir Windham Winons afresa, hade han inträdt på biltringsvigen, och tillfrisknandet gick hastigt. Då hun börjat hemta krafter, fördref Olla tiden med alt läsa högt för honom eller sjunga. Då hon ej var hos on om, satt han tyst och sorgsen. Var hon närvarande,