lorföre trott det vara skäl att omtala, så vidt let hittills är kändt, genom hvilka personer le särskilda slöjdorna dervid komma att repreenteras. 1. Träskomakeri, Peter Petersson, lärare vid lojdskolan å Claestorp i Södermanland. 2. Borst)inderi; tillverkning af finare aspspånor till väfnaler, Fredrik Petersson, lärare vid samma slöjdskola. 3. Sägning å sågmaskin; färgning af trä, M:ll Anna Jansson från Gefleborgs län. 4. Rottingsklyfning å maskin, Anders Persson från Ö. Wäla i Vesterås län. 5. Rottingsflätning, Lisa Nordin från Ö. Wåla. 6. Finare halmflätning. — a) M:1 Charlotte Jansson, lärarinna, från Stockholm. — b) Frö: ken Anna Kretz, lärarinna vid Kristiania Arbeidor3amfunds Husfliåskole, för halmflätning och fjäderblomarbete; lemnar muntliga meddelanden angå eude sistnämnde husflitgrenar. Hennes underhåll under vistandet i Mariestad bestrides af Selskabet for Norges Velt. 7. Gröfre halmflätning, en person från Skaraborgs län. 8. Finaste korgmakeri, läraren A. Jonsson från Oby i Kronobergs län. 9. Gröfre korgmakeri, blinde August Olsson från Arbetshemmet för blinde i Stockholm. 10. Rundoch ovalsvarfning, konstsvarfvaren Liljedahl från Upsala. 11. Tråarbeten för köket och hushållet. Hr C. J. Åbman från Östergötland. 12. Tråsnideri af fristående föremål m. m. Anders Johan Nilsson från Dal (begynte skära i trä 1873). 13. Träsnideri af föremäl tör toaletten och skrifbordet, fanjunkaren Gustaf Fred. Beckman från Jönköpings län. 14. Träsnideri af figurliga föremål (scener ur svenska folklifvet). J. P. Östergren, född i Kronobergs län (begynte skära i trä 1851). 15. Norskt träsnideri. — a) Thorsten Christensen Fladmoe, född i Gudbrandsdalen (begynte skära i trä 1851). — b) Ole Olsen Moene från Updal i Norge (drifver jordbruk; skär i trå om vintern); hans underhåll i Mariestad bekostas från Norge. 16. Norska filigramsarbeten. Knud Anders Rasmussen, född i Söndmöre (begynte som filigramsarbetare 1866). (Anm. Norska staten bekostar resan till svenska gränsen, så väl för sistnämnde tre personer som för fröken Kretz). 17. Arbeten af ben och horn. Anders Petersson från Desemåla i Kalmar län. 18. Knyppling k af spetsar, Lotten Tern fr. Wadstena. 19. Strumpstickning på maskin, Fru Ulla Herlitz, f. Ljungberg, från Mäch 20. Väfnad af mattor, Vilhelmina Christina Gustafsson, från väfskolan i Borås. 21. Väfnad af sjalar, en elev från väfskolan i Borås. 32. Väfnad af gardintyger m. m., en elev från väfskolan i Borås. 23. Väfnad af dräll och damast, Mill Hanna Norlander från Dal (elev af fru M. Andersson på Stigen). 24. Stensliperi af föremål för toaletten och skrifbordet m. m. (förädliog af Gotlands petrifikatmarmor). I. L. Lindblom tr. Wisby. 25. Tillverkning af hakar och hyskor, en person från Gnosjö socken i Jönköpings län. I Wenersborgs Alleb. läses rörande samma utställning: Bland utställningsföremål förekomma åtskilliga artiklar, som antingen delvis eller helt och hållet ästadkommits af elever vid Wenersborgs slöjdskola, under dessinatören C. A. Borgströms ledning. Bland dessa artiklar kunna vi omnämna praktarbeten, såsom album, hvars permar äro försedda med de finaste träsniderier i omvexlande och sinnrika mönster, fotografioch tafvelramar med dito dito, äfvensom hushållsoch bosättningsartiklar, kappsäckar, koffertar, resstolar, -läskmaskiner för skritbordet, hängslen, och mycket annat till nytta och beqvämlighet i det praktiska lifvet. Särdeles prydliga och beqväma äro 7 stycken större stolar i antik stil, hvilka sannolikt komma att intaga ett framstående rum bland utställningsföremålen. Vi äro fullt öfvertygade, att slöjdskolans samtliga arbeten skola gifva heder åt skolan och hennes skicklige föreståndare. De enskilda bankinrättningarnes ställning d. 31 sistl. maj angifves i N. D. A. i följande sammandrag: Det vanliga månadssammandraget utvisar, att 34 bankinrättningar sagde dag hade utestående i div. försträckningar 237,417,028 kr., neml. mot köpta och ALeHOSAÄArGrmA -— diskonterade vexlar .... 98,091,889 kr. i lån mot fast eller lös pant. 73,386,562 i d:o mot borgen .........ss 6,376,512 , och å kreditiv uttagag. 59,562,065 , Deremot voro af allmänheten insatta på uppoch afskrifning ..... ... 34, 121,403 kr. på deposition. ....— 143,160.290 eller tillsammans 177,281, 693 kr. Läggas dertill direkt upplånade medel, så vidt de upptagas i sammandraget, blifver summan af de upplänade medlen i rundt tal 180 mill. och i de utlånade 2371 mill., hvadan de senare öfverskjuta de förra med 574 mill. kr. Beträffande specielt de 27 sedelutgifvande bankerna, hade dessa utestående 166,872,186 kr., hvaraf mot vexlaaet.. ..... 72,841.991 kr. i lån mot pan 44,298,104 , i d:o mot borgee... . 3493,927 I och å kreditiv uttagna ......s.ss.-e 46,238,164 hvaremot de af allmänheten mottagit på uppoch afskrifning..... 23,625,133 kr. på deposition.... ...... 107,678,381 eller tillsammans 131,304,114 kr. så att utlåningen öfverskjuter upplåningen med omkring 354 mill. : Sedan förra månaden hade dessa bankers försträckningar endast tillvuxit med 76,658 kr., i det beloppet vexlar och kreditivmedel något ökats, medan lån mot pant och borgenslånen något minskats. Deremot öfverstiga de insatta medlen förra månadens med 2,968,276 kr., hvaraf 2,527,197 kr. belöpa sig på depositionsoch 440,479 kr. på uppoch af8krifningsmedel. Med icke långt ifrån samma belopp eller 2. 784, 960 kr. hade minskning egt rum i utelöpande sedlar och postremissvexlar, nemligen resp. 1, 771,934 kr. och 1.013,026 kr. De förras belopp utgjorde 73, 080,568 kr. och de senares 5,912,614 kr. Om från sedelstocken afdrages hvad som af dessa sedlar inneligga hos andra sedelutgifvande banker, återstå nära 71 mill. kr. Häremot svara en guldoch silfvereller riksmyntskassa af 39,133,624 kr., hvaraf i det närmaste 15,800,000 kr. i egna kassor, något mera hos vexlingsombuden och öfver 73 mill. innestående i riksbanken. Sedan förra månaden har kassan ökats med 1,046,703 kr. genom ökadt tillgodohafvande i riksbanken. Denna tillväxt i förening med den minskade sedelstocken har väl gjort, att den obegagnade sedelutgifningsrätten sedan förra månaden höjts från 8,878,660 kr., till 11,595,016 kr. eller med 2,716,356 kr., likasom riksmyntskassans förhållande till sedelstocken vuxit från 0,48 till 0,51 proc. De som stå lägst i förra afseendet äro Helsinglands, Kristinehamns och Gefleborgs läns banker med resp. endast 32,137 kr., 56,378 kr. och 59,345 kr. i obegagnad sedelutgifningsrätt. Riksmyntskassan i Helsinglands bank uppgår dock till 73 proc. och i Kristinehamns till 50 proc. af sedelstocken. I detta afseende står Kristianstads bank lägst med 16 proc., dernäst Got