Det norska guldmyntet. I on uppsats i norska Dagbladet vänder sig en insändaro omedelbart till hr 1h. J. Heftys med anledning af den af honom omtalade transaktionen, då norskt guldmynt icke emottogs al pari af Stockholms Enskilda Bank. Det antydes, att invexlingskraf skulle hafva gjorts med en bestämd intention och med hänsyn till ett syfte som låg utom det affärsmessiga. Dessutom frågas om icke saken försöktes just på en tid, då banken skulle afgifva sin sedvanliga redovisning, och slutligen tillägges, att en norrman skall hatva föranledt svenska riksbanken att sätta agio på norskt guldmynt, hvarefter till hr Heftye rigtas en fråga, om han är den norrmannen. Dagbladet vill sålunda insinuera, att br Heftye skulle hafva stämplat på ett mycket besynnerligt sätt för act öfvertyga norrmännen, att en konvention är nödvändig. Sdire hos svenska ministern i Paris. I Parisertidningen JEvenement tör d. 4 d:s läses följande: I förgår gats en stor soire i svenska ochnorska ambassaden för den svensknorska kolonien som för närvarande befinner sig i Paris, Baron Adelswarth (Adelsvärd) presiderade vid denna föte med den utsökta takt som är väl bekant hos honom och som är, efter hvad det vill synas, blifven till ordspråk i hans land. () Det visar sig således att man ändå ibland kan vara en profet i sitt eget land, — Soiråen var talrikt besökt, och bland andra personligheter bemärktes der markisinnan de Galliffet, hertiginnan Decazes, grefvinnan de Juvisy, baronessan de Poilly, baronessan de Vimont, markisinnan dEspeailles 0. 8. v., o. 8. v. Den nya svenska Damqvartetten uppträder f. n. i Hamburg. Hamburger Nachrichten för d. 30 sistl. april yttrar om våra unga landsmaninnor följande: Föreställningen i måndags på Thaliateatern erbjöd ett rikt och omvexlande program, som oaktadt det vackra vädret ditlockat ett talrikt auditorium. Det var uppträdandet af den svenska damqvartetten, bestående at m:llna Tony Bouteselle, Anna Karlsohn, Ingeborg Löfgren, Inga Ekström och Bertha Erixon, hvilket isynnerhet bidragit dertill. Dessasångerskor ha å Stockholms konservatorium erhållit en god musikalisk utbildning; de äro numera också fullt skickliga att låta offentligt höra sig. Deras röster ha en ljut melodisk klangfullhet och äro isynnerhet i qvartetten harmoniskt samverkande. Hvad som gör det musikaliska föredraget anslående och framkallar en särdeles angenäm känsla af tryggbet är den innerliga sammansmältning i olika tonlägen, sångerskorna veta att använda, deras säkra tonanslag och andhemtning. I den första afdelningen anslogo mest: Morgonandakt, af Abt, Ave Maria och en serenad af Eisenhofer. Under denna afdelning uppträdde sångerskorna i moderna drägter, men visade sig senare under den andra afdelningen i åtskilliga svenska nationalkostymer, hvilka genom sin originalitet väckte stort och allmänt intresse. Andra afdelningen bestod af: Hymn till stjernorna, af Kicken, svensk folkvisa och bröllopsmarsch af Söderman, hvilka senare emottogos med odeladt bifall. Efter flera af de utförda styckena blefvo sångerskorna upprepade gånger framropade. Konstnotis. Bland de svenska konstnärer, hvilkas arbeten vunnit den utmärkelsen att erhålla plats på innev. års utställning i Paris, lär äfven, säger Stockh. Dagbl., vara hr S. Nilsson, en af vår konstakademis lärjungar, som under den senare tiden målat på Bonnats atelier. Den tafla af honom, som nu mottagits på utställningen, skall enligt underrättelse från Paris framställa en ÄInteriör från Halland. Skandinavisk klubb i London. En brefskrifvare till Snäll-P:n meddelar följande: Den plan jag förr omnämnt, att bilda en skandinavisk klubb i London, kan nu anses fullkomligen betryggad. I verkligheten existerar klubben redan, ehuru den ännu ej har något hem. På ett stort möte af danskar, norrmän och svenskar häromdagen påCannon streets jernvägshotell, under ordförandeskap af hr L. Tidn, beslöts att klubben är konstituerad under namn af Skandinaviska klubben i London. En diskussion föregick om hvad namn sällskapet borde ha och några invändningar gjordes mot skändinaviska, men slutligen röstade man nästan enhälligt derför. Vidare röstade flertalet för att ej i princip utesluta från medlemskap i klubben sådana personer, som intressera sig för något af de nordiska länderna samt tala något af deras språk. Man söker, åtminstone till en början, ej några medlemmar af andra nationer än de nordiska, men rättighet medgafs dock att föreslå andra. Derpå valdes en komit af fem ledamöter utaf hvarje nation och åt denna komit uppdrogs utförandet af allt hvad nödigt vore, för att gifva verkan åt församlingens beslut. Hvad hufvudpunkten angick om de nödiga medlens anskaffande för möblering af ett hus, så antogs ordförandens förslag, att genom frivilliga bidrag söka erhålla det nödiga; och föregående de andra med ett godt exempel började ordföranden en subäkkription, som snart uppgick till 400 och som man hoppas kunna utsträcka till 1000 e, hvilka an;es nödiga för uppsättande af en lämplig lokal. Om äla landsmän i förhållande till sina krafter göra hvad de kunna, så erhålles nämnda summa här ganska lätt och klubben sofvar derför att blifva en lyekad affär, som kommer att göra heder åt skandinarerna i London. Baron Hochschild var förhindrad tt deltaga i mötet, men han skickade genom legaionssekreteraren grefve Stenbock en helsning och jnskade mötet all framgång samt utbad sig att få ubskribera till klubben, hvilket han följande dag ckså gjorde, och jag har anledning tro, att den pariotiske danske ministern, general Bälow har gjort letsamma. Rättegångsoch Polissaker. Poliskammaren. Obefogad angifvelse. En i polisen ofia — — — —