inne 1 ladugarden sedan i går afton. från Utlandet. Frankrike tyckes verkligen åter stå inför en ganska allvarsam kris; den yttersta högern befinner sig i öppet krigetillstånd med ministrarno. Den erinrar de senare om de utomparlamentariska förhandlingar, hvilka föregingo hr Thiers fall och äfven septennatets insörande, samt om deras löfte, att hertigens af Magenta person aldrig skulle vara något hinder för monarkiens återställande. Äfven högra centern tviflar på möjligheten att kunna genomårifva de nya författningslagarne i septennatets anda. Den orlanska Journal de Paris häntyder i detta fall på en upplösning af nationalförsamlingen. Mest bullrar dock den bonapartiska pressen och i synnerhet tPays öfver legitimisternas iatriger. Hvarjo legitimistisk salong är, heter det i sist nämda blad, en härd för konspirationer; man uppgör planer och bestämmer dagen för slutpartiets spelande. Legitimisternas verksamhet låter sluta till ett tillämnadt vålastreck, utropar Cassagnae. Chambord är bestämdt i Paris; polisprefekten behösver anställa efterforskningar i trakten af ett visst kloster nära Rue Francois I. Deremot försäkrar Chambords eget blad Union, att grefven ännu icke lemnat Trohsdorf, men har full frihet att göra det, när han behagar och endast skulle låta sig ledas af sin ställning som fransman och, konung. Det numera legitimistiska bladet Figaro tillråder grefven att följa Carl VII:s exempel: en krona är vål värd, att man för bennes skull sätter sitt lif på spel. Rogeringen känner sig synbarligen orolig, ty alla de franska deputerade, som äro gändebud eller hafva militärkommandon, ha fått befallaing att till nationalförsamlingens öppnande infinna sig i Versailles. ; Den religiösa agitationen synes åter gripa omkring sig i Frankrike. Ett moment af visst intresse deri är Jungfruns af Orlans tillämnade utropande som helgon eller kanonisering. Univers meddelar om denna så ytterst vigtiga tilldragelse följande för historiens boarbetare i en framtid helt säkert ytterst dyrbara, autentiska upplysningar: Biskopen af Orlåans, msgr Dupanloup har varit i Rom och öfverlagt med påfven och kongregationssekreteraren om saken, och har framställningen blifvit med bifall upptagen. Visserligen måste ännu några svårigheter undanrödjas, men de äro icke oöfvervinnerliga; man eger aktetycken, hvilka skulle kunna tjena som utgångspunkt för sakens inledande. Men äfven under äro nödvändiga: tron skall ernå dem, och Gud skall bevilja dem åt Frankrikes :tro. De liberale katolikerna ha bragt Frankrike i misskredit i himmelen, men de trogne skola rädda det. Univers upprepar derför de förbannelser, som Pius till en deputation utslungat mot Frankrikes liberale katoliker. Broglies organ Fransaislofprisar redan de folk, som tro på Gud och sin egen bestämmelse och derigenom uppnått stora ansträngningar och ärorika resningar, såsom då Jeanno WArc i spetsen för de franske riddarne utvecklade sin vigda fana. Derpå hänvisar bladet till Frankrikes nederlag för tre år sedan och på dess i dunkel höljda framtid, utropande: Nu gäller det, att en ädel stämning åter höjer landet upp i ljusare regioner; denna stämning finner Frankrike i föreningen af den religiösa idn med fäderneslandets ide. Att sluta häraf skulle Jeanne dAres kanonisering innebära en politisk plan. Den officiela centralkomitn i Paris för religiösa valfärder har redan annonserat om 15 pilgrimstågs anställande under innevarande månad. Den 5 d:s valfärdade Lyons damer med storiståt till kyrkangNotro Dame de Fourviegres, der de skulle emottagal erkebiskopens välsignelse. D. 4 d:s försiggick en stor pilgrimsfärd till S:t Francisci de Paula graf. Derpå följa under denna månad valfärderna till Notre Dame de la Delivrance, Notre Dame de Lourdes, Notre Dame des Anges o. 8. v. Pilgrimerna erhålla stora nedsättningar i taxan från jornvägsbolagens sida. Franska regeringen förhåller sig alldeles stilla till dessa agitationer och har endaat tillkännagifvit, att hon förbjuder vid valfärderna hvarje movarkiskt emblem, hvarje rop eller sång till konupgadömets ära: ; I de högre skolorna i Paris har som latinsk ölningsbok antagits on samling ede viris illnstribus, en krestomati hvilken gör ungdomen bekant med forntidens historiska personer och karaktersdrag. Univers finner i pin religiösa ifver, att den: moral, kom talar