atan fortfarande vilja åberopa den gamla grundlagsparagrasen (5 29), alt med biskopaval skall ske på det gamla sättet. Enligt komiterades förslag skola biskoparna hålla visitationer hvart sjunde år. Prostmöte skall deremot hållas hvart sjette. Prostarne skola bafva uppsigt öfver presterskapets lära, lefverne och embetstörvaltning. Rörande deras val heter det, att biskopen ut nämner hvilken som helst som han finner skickligast. Emellertid tillåtas äfven prosteriets prester att rösta, biskopen obetaget att, om så finner för godt, på denna omröstning icke fästa ringaste afseende. Hr Nordström skiljer sig här åter från komiterade, då han yrkar, att prosteriets prester skola få genom val upprätta förelag till prostbefattningarna. I domkapitlet skola, enligt komiterades förslag, sitta biskop, domprost, teologie lektorn och dessutom två (eller, der domprost ej sinnes, tre) af konungen särskildt förordnade ledamöter, som äro kyrkoherdar i stiftet eller ordinarie lärare vid elementarläroverket. (Kyrkoherden vid Christine förs. i Göteborg skall alltid vara ledamot af domkapitlet). På dem, som skola förordnas — de skola erhålla särskildt arfvode — skall domkapitlet inge förslag. Vid universiteten skola de teologiska fakulteterna fortfarande vara domkapitel, och i Stockholm skall domkspilet bestå af erkebiskopen när han är närvarande, pastor primarius (eller, som han i hr Nordströms förslag kallas, superintendenten) och 7 kyrkoherdar. Konsistorienotarien skall fortfarande föra protokoll samt vara uppbördsman och kassör. Komiterade hafva icke förbisett kyrkomötets förslag, att biskop, domprost, rektor vid högre elem.-läroverket, lektorn i teologi, en kyrkoherde och en (eller, då domprost ej sianes, två) ordinarie elementarlärare skola utgöra domkapitlet; men de hafva deruppå icke fästat något afseende, emedan de, såsom de angisva, anse sig böra lägga vigt derpå, att S 28 reg. formen nu mera icke lägger något hinder i vägen för främmande trosbekännare att blifva rektor, likasom det skulle kunna falla en ecklesiastikminister in att förordna en främmande trosbekännare till rektor, om kyrkolagen stadgade, att han skulle vara ordinarie ledamot af domkapitlet. Kyrkomötet har äfven föreslagit, att presterna och elementarlärarne skola uppsätta förslag på de 2 eller 3 ledamöter, som skola förordnas på 5 år, men komiterade synas hafva ansett, att det skulle blifva allt för mycket trassel med många sådana val — man erinrar sig här, likasom vid komiterades förslag, att lekmän ej må deltaga i förslagsvalet för biskopsembeten, en af våra störste statsmäns tal om, att man vid riksmöten borde undvika Åför mycken allmoge— och att det ju dessutom är presterna och elementarlärarne som skola af domkapitlet straffas för tjenstefel (), hvarföre de ej borde få hafva någon del i valet af dess ledamöter. Det heter slutligen också, att det är ovisst, huru länge domkapitlens befattning med elemontarläroverken kan komma att fortsara. Herrar komiterade hafva således här anticiperat en förändring i det bestående. Det förekommer emellertid tomligen enstaka, att de gjort dylika förutsättningar, äfven der sådana varit minst lika önskvärda. Det förslag som förelåg vid sista kyrkomötet till förändring i domkapitlens sammansättning och tjenstgöring, men som då icke hann utförligare behandlas, synes icke bafva ådragit sig någoa särskild uppmärksamhet från komiterades sida. Det kom kantänka för sent. Kap. 27 i förslaget handlar om kyrkomötet och redogör bland annat för omfånget af denna myndighets befogenhet. Vi må här endast omnämna ett tillägg, att konungen icke skall ega att utan samtycke af allmänt kyrkomöte påbjuda ny bibelöfversättning, psalmbok, evangeliebok, kyrkobandbok eller katekes. De kyrkolagen åtföljande kyrkostadgarna innehålla bland annat förslag till föreskrifter rörande prestexamen. I enlighet med 1868 års kyrkomötes beslut föreslås, att ämnena i prestexamen skola vara exegetisk teologi, systematisk teologi, historisk teologi, praktisk teologi och kyrkolagfarenhet. I formuläret för presteden hafva vi icke tunnit något anmärkningsvärdt afvikande från den k. kung. af d. 15 april 1829, men i ordalagen synas kKomiteräde, förmodligen i öfverensstämmelse med doras antydda uppgift att revidera, fannit sig föranlåtna att göra någon förändring. Bihang II och III i gamla kyrkolagen, om Eder och Sabbathsbrott och om Slagsmål, Oljud och Förargelse i Kyrckornea, hafva i komiterades förslag intet motsvarande. T;BDTaf PETS ERE