EB PrssUCUHINDLUG VIBSA BCSUI UuMUVYUKEB SCuohul 1 general Pavias statsstreck. Om de ytterliga federalisterna efter Castelars parlamentariska nederlag d 3 januari ännu en gång kommit till rodret, så är det utom tvifvel, att den genom Castelars ansträngningar knappast åter disciplinerade hären skulle hafva hemfallit åt sin förra brist på manstukt. Huru det derefter skulle sett ut i Spanien, kan man finna af den militära maktställning, som carlisterna nu ernått, oaktadt dengordnade här som f.n. står gentemot den. Skulle väl nu, efter det Moriones till sina tvisvelaktiga framgångar i Navarra och Guipuzcoa måst foga det uppenbara nederlaget vid Somorrostro, en motståndsduglig bär stå vid Ebrofloden, för att spärra carlisterna vägen (till Madrid, om nordhären åter prisgisvits åt det förstörande inflytandet af en regering, hvilken lät sig beherskas af de förderfliga lärorna-inom det federalistisktrepublikanska partiets venstra flygel? Af Serranos regering kunde man vänta, att hon skulle framhärda på den af Castelar beträdda vägen och samla; sin handlingskraft mot landets farligaste fiende; och att Serrano sjelf tagit öfverbefälet på den mest hotade punkten, är ett dubbelt bevis på, att denna förväntan inträffat. Ty för det första skall marskalken och presidenten för republikens verkställande makt icke sätta sina vid Alcolea vunna lagrar på spel, utan ait hafva gjort sig försäkrad om de gynsammaste utsigter för framgången, och för det andra skulle hans ställning i spotsen för staten vara ohållbar, om han måste som besegrad vända tillbaka ifrån norden. Kampen började, såsom förut nämnts, i onsdags. Man kan för sig bäst åskådliggöra de båda motståndarnes ställningar genom att tänka sig formen af en halfcirkel. Diametern bildar den länge venstra stranden af Somorrostrofloden sig sträckande linien af regeringstrupperna, hvilka innehafva byarne Povenna, Muzquiz och San Juan, under det att venstra flygeln stödjer sig mot Pico de Ramos, den högra mot Penna Corbera. De äro, efter hvad det nppgifves, 32,000 man starka och indelade i tvenne kårer under befäl af generalerna Antonio Lepoz de Letona och Fernando Primo de Rivera. Halicirkelns båge bildas af carlistlinierna, hvilka i norr hålla höjderna Montano och Mantres, i söder Monte Mornueco besatta, under det att hufvudstyrkan är uppstäld vid den en radie i hallcirkeln bildande vägen till Bilbao eller Portugalete, neml. i byarne eller husgrupperna San Martin, las Carreras, Santa Juliana och San Pedro de Abanto. Carlistorna stänga således på samma gång för marskalk Serrano vägen till det af dem redan intagna Portugalete och till det ännu strängt belägrade Bilbao, hvilket högligen längtar i sitt trångmål efter räddaren. Man bör ej förbise, ätt general Loma verkligen tyckes hafva med sina 3 till 4,000 man landstigit på kusten på andra sidan om Norvion eller Abro de Bilbao, såsom floden brukar kallas vid mynningen, och att han kan allt ofter omständigheterna operera mot carlisternas högra flank eller i deras rygg, i fall han lyckas att oaktadt Portugalete ötverskrida Nervionfloden. Så stodo i onsdags morgse de fientliga härarne gentemot hvarandra. Låtom oss nu efter de ingångna telegrammen följa kampons gång. — Onsdagen kl. 6 på morgonen gingo Serranos trupper öfgor Somorrostrofloden, sannolikt betäckta af elden från batterierna på Oorbera och vid Monte Janeo; centern under Letona framryckte på landsvägen, högra flygeln under Primo dg Rivera åt sidan mot ett fientligt å sluttnipgen af Monte Morueco. På afAE centern tagit San Martin, las Carreras-och Santa Juliana samt framryckt nära för San Pedro de Abanto, der carlisterna, såsom vi nämnt, innehafva en mycket stark ställning; högra flygeln besatte en högt belägen ställning vid Monto Morueco, hvarifrån den beherskade en del af bergverksjernbanan från Galdarnes till Bilbao. Dessutom besattes på venstra flygeln Monte Montano, från hvars spets man ser Nervions mynning. Med mörkrets inbrott upphörde striden, hvilken enligt Serranos meddelanden kostat 435 soldater och 17 officerare i sårade, men endast 15 soldater och 2 officerare i döde. Torsdags morgon fortsatte Serrano frammarchen. Hans trupper togo byn Pucheto (sannolikt Parchella) med bajonetten, likaså de närmaste husgrupperna utanför San Pedro de Abanto. Längre än till denna punkt synes centern icke hafva i torsdags framträngt. Den dagen kostade honom efter tretton timmars strid 12 döda och 175 sårade. Fredagen tyckas motståndarne hafva hvilat eller rättare ordnat sig till ny kamp. Men i lördags gjorde de nytt försök till framryckande, hvarvid regeringstrupperna med amiral Topete sjelf i spetsen stormade en annan oarlistställning Muriata, hvarvid dervarande carlister nedsablades. Denna strid måste ha,varit ganska het, ty Topete fick sin uniform genomskjuten, ehuru kulan ej trängde in i hans kropp, och general Loma blef lätt sårad. Det vigtigaste resultatet häraf var, att regeringstrupperna nu kunna på blott 300 meters afstånd beskjuta carlistställningarne, hvilka härigenom sväfva i så mycket större fara, som de sjelfva sakna tillräckligt starkt artilleri. Från Frankrike skrifves, att de nya fyllnadsval till nationalförsamlingen, som i söndags egde rum, åter utfallit i republikansk anda. Det utskott, som nedsats för liqvidation af Napoleon III:s civillista, bar nu för sin del fölt det utelag, att den kinesiska samlingen i Fontainebleau och vapensamlingen i Pierrefonds äro statens egendom och icke böra återställas till kejsarinnan. ; Tidningen Opinione söger, att det i Italien finneg, oaktadt lagarne om undertryckande af religiösa korporationer, ensamt i provinsen Florens f. n. 123 fria föreningar,