till den grad, att man beräknade 16023 kannor bränvin årligen på hvarje svensk invånare ; oaktadt utländingen ansåg svenska folket vara en gudfruktig och i andra fall sedlig nation måste dock detta förhållande slå honom med förfäran. Tal. genomgick de olika åtgärder, som af staten och kommunen sedan denna tid vidtagits för att hejda superiet och kom så slutligen till år 1865 då Göteborgs Utskänkningsbolag bildades. Tal. ansåg att det hittills rådande förhållandet att utminuteringen varit öfverlåten åt enskilda personer paralyserande inverkat på bolagets bemödanden i tråga om utskänkningen. Skulle anse det som en stor samhällsolycka, i fall icke bolagets anbud blefve antaget. Bevisade att lågt kalkyleradt för närvarande 10 till 12 knr bränvin årligen kunna beräknas pr capita inom samhället; i sielfva Skotland der bränvinssuperiet bland både könen florerar i all i sin glans hade man endast hunnit upp till tredje delen. Bemötte till slut de af hr Svensson mot utskänkningsbolaget gjorda anmärkningar. . Hr Svensson försvarade med fasthet sina åsigter belysande dem anekdotiskt på ett sätt som väckte mycken munterhet. Hr Lindskog, som framhöll de välsignelserika följder, som beslutet att förbjuda all utminutering at spirituosa i förstäderna haft med särskildt fästadt afseende på Majorna, der så väl arbetsgifvarne som arbetarne sjelfva prisa sakernas nya skick, förordade i varma ordalag bifall till bolagets anbud. Likaså hr Hedlund, som jemväl bemötte de af hr Svensson framkastade anmärkningarne mot bolaget, hvilka tal. ansåg orättvisa och il öfrigt ej träffande principen af bolagets verksamhet utan förvaltningen. Hr Francke förordade det nuvarande status i fråga om utminuteringen, anseende att bolaget skulle komma att stöta på oötvervinneliga svårigheter i fråga om densammas ändamålsenliga skötande i riktning af superiets hämmande. Må man fortgå som hittills, inskränka utminuteringsrättigheterna så småningom och i öfrigt alvakta hvad den nuvarande riksdagen i frågan kommer att besluta. Hr Svensson sökte bemöta hr Hedlund och fann skäl till anmärkningar ej blott mot bolagsmännen sjelsva, som ej intresserade sig för att personligen öfvervaka ordningen å bolagsvärdshusen, utan äfven mot styrelsen och förvaltningen i dess helhet. Hr Leman yrkade bifall till bolagets anbud. Hr Levisson likaledes, kraftigt replikerande de af hr Sversson mot bolaget framkastade beskyllningarne. Hr Almen önskade någon modifikation i den af bolaget begärda terminen för öfverlåtelsen, 3 år, och yrkade bifall endast till 1 år. Hr Francks instämde, hvaremot hr Lindell röstade för bifall till bolagets anhållan om öfverlåtelsen på 3 år. : Ordf. ville slutligen i anseende till ämnets vigt äfven yttra några ord öfver detsamma. Han mindes i ain barndom huru bränvinslustan började bland de bättro klasserna, men sedermera bortdog derifrån till följd al bildningen och dess inflytande. Numera har fyllerilasten till och med nedgått till folkskolan. Man är skyldig att vidtaga hvarje åtgärd deremot, som kan anses helsobringande, man må ikläda sig förmyndareskapet öfver de klasser, der snperiet inträngt och icke låta frihandelssystemet hindra vårt beslut. Röstar bifall till utskänkningsbolagets anbud och på 3 år. — IIr v. Holten tog folkskolans barn tria för ords:a anmärkning. — Hr 0. Ekman ville fritaga styrelsen för Göteborgs utskänkningsaktiebolag för de anmärkningar en talare framställt. Yttrade några ord om en engelsk deputation som besökt Göteborg för att studera dess utskänkningsförhållanden, och att alla de anmärkningar dessa anfört blifvit fullkomligt vederlagda. Yrkade fortfarande bifall till anbudet för 3 år. Sedan diskussionen atslutats biföll stadsfullmäktige utan votering styrelsens för Göteborgs utskänkningsaktiebolag anbud i sin helhet och för tre år, med det af hr Leman formulerade tillägg, att stadsfullmäktige beviljade denna öfverlåtelse. till Utskänkningsbolaget, derför att detta icke hade till syftemål enskild eller ekonomisk vinst för kommunen, utan blott fyllerilastena hämmando. Vidare bifölls beträffande minuterinsrättihhterna: att minutering icke finge utöfvas utom det stadens område, som begränsas af Vallgrafven, Drottningtorget, Norra Larmgatan och elfven, och vidkommande utskänkningsrättigheterna, dels att de 6 rättigheter, som innenafvas af konditorerna J. Simen och Josef Frick, rostauratörerna å Börsen, i Frimuraresambällots hus och å Lorensberg samt gästgifvaren ä hotell Göta Källare, skulle beräknas såsom äfven under innev. försäljningsår fortfarande; dels ock att utskänkning icke vore tillåten i den del af stadens 12:te rote, som är belägen utanför vägen till Underås-bro, eller i förstaden Majorna annorstädes än utmed allmänna vägen och de till densamma ledande norra bigator, så att i denna förstad utskänkning ej finge utöfvas på Sandarne, på Majberget, i Djurgården, i Masthuggsbergen, i Albostaden, utmed södra bigatorna till allmänna vägen, eller vid Ladugårdsgatan. Stadsfallmäktige åtskiljdes derefter kl. 1,1 e. m., och kommer dagens protokoll att jasteras nästa måndag kl. 1 o. m. af ordf jemte hr: Ilelletenius och Brusewitz, Dagens brännande fråga hade till den anvars vanligtvis solktomma läktaren lockat en talrik och som det syntes mycket intresserad åhörarekrets. t