nes, och under de upprepade besök som han gjorde hos henne, sökte han alltid att förmå henne flytta tillbaka igen, men härtill ville hon icke samtycka. Han tyckes ha varit af ett romantiskt sinnelag, ty då han om aftonarna kom hem från sitt arbete, klättrade han upp på en fjellspets, hvarifrån hade kunde se det hus, hvari föremålet för hans passion bodde och kunde bli sittande der i romantiska funderingar hela natten om. Slutligen beslöt han att beröfva henne lifvet, som han sade för att få ett slut på sina H qval. D. 17 sistl. nov. på e. m. gick han tlli henne, efter det han på vägen dit hade hittat en gärdsgårdstör, som han ämnade begagna vid mordets utförande och som han gömde vid sidan af en liten bro vid vägen. Han berättar nu, att alla mordtankar veko ifrån honom då han trädde in till henne, men olyckligtvis var hon ovänlig emot honom och visade tydliga tecken till att han var ovälkommer. Hon samtyckte dock till att följa honom ett stycke på hemvägen, men då hon ännu en gång nekade. att flytta till honom, beväpnade han sig med stören, slog henne med all sin kraft ett slag i bakre delen af hufvudet och gaf henne straxt derpå ett par slag vid tinningen, hvarefter han från bron kastade henne ned i elfven; men just på detta ställs var det grundt vatten, hvarföre han lyfte upp henne och borrade ned hennes hufvud i en fördjupnipg på botten af elfven. Derpå begaf han sig genast till länsmannen och angaf sig sjelf. Motivet till hans hemska gerning var endast hämnd, säger han, emedan bon hade gripit störande in i hans lif, hvarjemte han ej kunde uthärda den tanken att hon skulle tillhöra någon annan. Redan vid underrätten har han blifvit dömd till döden och säger nu sjelf, att han ämnar afvisa den kungliga benådningen ifall den erbjudes honom. Han är en man med ett skarpt omdöme och har godt vitsord af sin själasörjare för sitt föregående lif. Han säges vara fast i sitt beslut och då grundlagen stadgar att det beror på brottslingen sjelf om han vill emottaga kungl. nåd eller underkasta sig det honom ådömda straffet, sätter han myndigheterna och isynnerhet h. m:t i ett svårt dilemma för så vidthöiesteret och statsrådet finna skäl för att anbefalla honom till benådning. Helsotillståndet här i staden har under den förflatna månaden varit värre än på många år, oaktadt här ej finnes någon epidemi. Dödligheten plägar eljest vara omkring 20 på 1000 årligen, men har under februari månad uppgått till 33 på 1000. Detta tillskrifves den milda vintern med dess häftiga vindar och fuktiga luft, som isynnerhet angripit respirationsorganerna. 17 ångfartyg och 16 segelfartyg med. en besättning af tillsammans 1400 man afgick i förra veckan på sälfångst till Ishafvet; af dessa fartyg voro två svenska och tre tyska. Sälfångareflottan har i år icke ökats, deremot heter det att frampå våren, minst 2 fartyg skola utrustas till hvaltångst i Batfinsviken och fjordarne i Finmarken. Den samlade flottan af sälfångare räknar omkring 4000 kommersläster. En offentlig tvist har på de senaste dagarne uppstått angåendefett af ett ungt srantimmer i Kristiania författadt sorgspel kalladt Jane Grey, hvilket af hr Isachsen upplästs i frimurarelogens lilla sal, inför en åhörarekrets af 7 till 800 damer och herrar. Emellertid blef Astenbladeta skarpa kritik öfver detsamma, att det saknar all originalitet i karaktersteckningar och sjeltständighet i behandlingen, nog den rätta, enär Kristiania teaters estetiske direktör, hr H. Lassen, har afskurit all vidare diskussion, genom att offentligt förklara, att stycket, som inlemnats till nämnde teater, var för uselt för att kunna uppföras. Emellertid resonnerar man som så: Hvem kan veta om icke den 20-åriga författarinnan i alla fall med tiden skall kunna åstadkomma något dugligt? Sjelfvaste Seribe blef ju i början af sin författarebana uthvisslad 14 gånger.