Åtskilliga talare yttrade sig om denna fråga, och alla tycktes de öfverensstämma deri, att den nu vanliga uppsostringsmetoden ingalunda vore eguad att dana goda husmödrar, hvarför det också vore af benofvet påkalladt, att dylika undervisningsanstalter, som här vore fråga om och som äfven, fastän till ett ringa antal, lära finvas på några ställen i landet, blefve inråttade. I fråga om sättet tycktes man i allmänhet vara öfverens om, att åtminstone en skola borde finnas i hvarje län och att deri skulle meddelas praktisk undervisning i alla inom ett väl ordnadt hushåll förekommande göromål, såsom handararbeten, matlagning, bryggning, bakning, slagt m. m. Vid föredragning af den senare frågan: Hvilka olika slag midsommarsråg hafva på senare tiden blifvit hos oss odlade, och hvad erfarenhet har dervid vunnits? anmälde prof. Arrhenius, att tvänne svar på densamma till akademien inkommit. Det ena af dessa var från en af akademiens ledamöter, hr Edman, hvilken af egen erfarenhet intygade, att Johanneseller midsommarråg, blandad med en del hafre, med fördel hade odlats på lätt och lös jord. Hr Arrhenii erfarenhet öfverensstämde med hr Edmans. Han hade ehuru i mindre skala odlat midsommarråg af den från Ostpreussen införskrifna och kunde försäkra, att den lemnade goda skördar, om den nämligen såddes i tjenlig tid, d. v. efter första regnet i slutet af juni eller början at juli med en liten tillsats af vårsäd, hvilken hindrade ogräset att taga öfverband, bidroge till en rikare grässkörd på hösten och såsom enårig växt doge ut under vintern. Härmed ville tal. ej batva sagt, att nämnda rågsort skulle göra all annan höstråg obehöflig, men den vore i många fall fördelaktig att odla och gåfve goda skördar ända upp i Norrbotten. Att olika slag deraf funnes, framginge af det andra inkomna svaret, från hr Nordström i närheten af Mariestad, hvilken rekommenderade en der i orten förekommande svedjeråg. Ett par andra talare förmodade. att äfven annan råg kunde begagnas som midsommarråg och tvänne andra hade åtskilligt att anmärka mot odlandet af i fråga varande slags råg. Apoteksförsäljning. Apoteketi Oskarshamn är af apotekaren C. F. Ström förråldt till apotekaren C. Bergholtz från Borås för en köpesumma af 60,000 kronor för privilegier, instrumenter och vasa samt fastigheten n:r 286 der i staden vid Köpmangatan för 20,000 kr. Den nye egaren tillträder den 1 nästk. juni. Prejudikat. Kgl. M:t har uppå särskild ansökning beviljat studeranden af Södermanlands och Nerikes landskapsförening Ossian Jeurling — hvilken redan år 1868 aflade mogenhetsexamen men först höstterminen år 1870 ioskrefs som student vid Upsala högskola — tillstånd att aflägga filosofisk kandidatexamen i öfverensstämmelse med de äldre föreskriftoerna af år 1853 angående denna examen. . Egengomshandel. Staderanden S. R. Paykull och fröken Astrid E. Paykull har för 75,910 kronor till deras broder kapt. L. G. von Paykull försålt sina tillhopa egande två tredjedelar i egendomarne Ledinge, Ledingenäs och Nyboda, tillsammans 5 2 mantal, inom Alsike socken. I köpet ingå äfven årets växande gröda vid egendomarne jemte en del inventarier. Från Nyköping skrifvas: -Grosshandelsfirman Gustaf H. Strömberg Å C:o i Stockholm har af landtbrukaren P. Öberg härstädes köpt ogendomen Bärsta i Stigtomta socken af Nyköpings län, 2 mantal, till en köpeskilling af 78,000 kronor. Som egendomen innehåller en betydlig skogsareal. anses köparne derå göra en särdeles god affär. Emellertid hyser man i vår trakt lifliga farhågor för, att det blir den präktiga skogen, som får sitta emellan, ty redan bar afverkning deraf i stor skala börjats. Hittills hafva vi varit förskonade från alla ytterligheter i denna väg. Skogssköfling. Från Westra härad skrifves till Jönköp. Dagblad: Så kallade rundeller stäfsågar uppbyggas i mängd vid hvarje vattendrag, huru obetydligt detsamma är. Den vackraste ungskogen, helst furu, förvandlas här till stäfver. Dessa stäfver äro en artikel, som från en del socknar i östra länsmansdistriktet, der ofvan nämnda sågar mest förekomma, i mängd forslas till jernvägsstationerna. Dessa rundsågar ha nästan trängt ut de vanliga brädsågarne. I Bäckaby socken kolas något, och kol föres i temligen stor skala derifrån till Säfsjö, der en handlande uppsatt tvenne större kolmagasin. Med ett ord sagdt, i Westra härad försökas alla upptänkliga medel att förvandla skogen till ämnen, som i större artier lättare kunna forslas till vederbörligt ställe. erfarenheten har visat, buru genom skogarnes borthuggning inträda köld, flodöfversvämningar m. m. Så torde äfven här hända. Visserligen bafva några för skogens bevarande intresserade män till folket ställt uppmaningar att ej blottställa sig för köld och nöd genom skogarnes borthuggning, samt att utklänga skogsfrö till såning, men detta har haft föga verkan. Den pya lag, som förbjuder rådjurs dödande på tre är inom Jönköpings och Kalmar län, var mer än behöflig, men kom väl sent; ty nämnda djur äro nästan totalt utrotade, liksom det vilda i allmänhet; tjäder, orre m. m. försvinna med skogarne. Från Norge skrifves, att d:r Homan verkligen blifvit enstämmigt vald till storthingsman af elektorerna i Kragerö. Till valkampons häftighet derstädes kan man sluta af följande telegram till norska Dagbladet: ÅElektorsvalet varade i 13 timmar. De dagen förut inskrifne röstberättigade voro nästan alla konservativa. På samma sida ställde sig ungefär 120 daglönare, matroser och styrmän, hvilka erböllo borgerskap. De under sista dagarne från trakten inflyttade fingo rösträtt. Många nya husegare inställde sig äfven, allt på de konservativas föranstaltande. Man sökte skrämma de liberale från att rösta. Valets utgång synes hafva högligen förbittrat det radikala partiet. I Bergen har handlanden. H. C. Lehmkuhl till sin broder sålt allt sitt egande, uppgående till ett pris af 1 mill. kronor.