goringen. För öfrigt har kriget 1866 haft till 1l6ö jd Tysklands och Italiens enhot. Det är ett stort resultat! (Bravo!) Och dermed kunna vi vara nöjda. Interpellationen slutades med dessa ord, hvilka alla partier helsade med en bifallsstorm. Baron Nicotera hade också från början försökt ställa så, att interpellationen icke skulle göra något ogy ypsamt intryck i Tyskland. Om man får döma at en kofr espordens från Berlin till Augsb. alig. Åtg-, så skall emellertid förbållandet till Ttalien blifva föremål för en interpellation vid tyska riksdagen. Lamarmora har begärt ledighet för två månader från parlamentet, men presidenten har trott sig böra afslå denna, begäran. Från Frankrike skriives till Times, att amnesti-komitöen baft ett sammanträde och dervid mottagit polisprefektens redogörelse rörande de domar, som blifvit fällda öfver de kommunistiska insurgenterna, och upplystes då, att intill den 1 februari 1874 icke mindre än 50,090 mål blifvit utagerade, men att ännu 900 återstå, hvilken återstod man tror sig hinna med under de närmaste tre månaderna. Prefekten förklarade äfven, att det är omöjligt att, såsom man hade tänkt sig det, indela tångarna i klasser eller grupper för att underlätta amnestiförklaringen, emedan dels många enskilde i nationalgardet befannits lika brottsliga som officerarne, dels åtskilliga fall måste antagas att domen icke hade motsvarat förbrytelsens svåra beskaffenhet. På grund häraf beslöt man, att krigsrätterna skulle afgöra de ännu oafgjorda målen, innan något beslut i amnestifrågan kunde fattas. Seineprefektens bal den 6 dennes bevistades af marskalk Mac Mahon och hans fru, hertiginnan af Magenta, samt alla ministrarna, diplomatiska kåren, ett stort antal generaler och de flesta celebriteter i Paris. Marskalken infann eig först vid midnattetiden. Balen var lysande, säger Times korrespondent, men ingenting at vigt synes hafva tilldragit sig. Åtskilliga i Marseille utkommande blad — den ultramontana Citoyen och den legitimistiska OGazette de Midi — och flera provingtidningar af samma färg hafva erhållit varningar att icke mera angripa Mac Madonsju årsvälde. Från Spanien omtalas i telgram Aum Times, att carliaterna — om man får tro deras egna uppgister — efter att hafva afbrutit blokaden af Bilbao, ölvergå till en ordentlig belägring utan att Möriones, som dragit sig tillbaka till Miranda, syhes kunna hindra dem. Don Carlos uppehåller sig i Durango. Ian har utmanat Valdespina, Velaso och Lirio till carlistehefer i provinserna Viscaya, Burgos och Valladolid. Från London berättas att Disraeli haft en underhandling med Derby och Salisbury.