en; spritoch maltdrycker, kolsyrade mineralvatten, hvar nhemska viner; tobak och produkter deraf; 14) slagfriga industrioch husslöjds-alster ej till föregående upper hänförliga. För utställningen gälla följande allmänna tar öreskriftor: 1. För att kunna tillerkännas pris bör föremål Nor ej allenast ega företräde framför andra af samma Öj lag, som vid tillfället äro utställda, utan äfven i och EC för sig vara utmärkt och prisgiltigt: ed 2. Då det icke på förbaud kan bestämmas, i 1 hvilket förhållande de olika föremålen vid utställtgiil ningen blifva representerade, kunna, på förslag af f. d vederbörande gruppjuryer, ytterligare priser komma att i väl representerade grupper blifva utdelade, bestående dels af de i en eller annan grupp, på grund af mindre prisgiltig beskaffenhet, möjligen öfverblifae priser, dels, i händelse omständigheterna skulle dertill föranleda, af för sådant ändamål särskildt anordnade. Åt en prisnämnd, sammansatt af bestyrelsens ordförande såsom ordförande samt de särskilda gruppjuryernas ordförander såsom ledamöter, komma hithörande frågor att hänskjutas. 3. Till samma prisnämnds disposition komma att ställas 8 st. utställningens guldmedaljer samt motsvarande hedersdiplomer att, efter förslag af vederbörande gruppjuryer, tilldelas utställare, hvilka; på grund af särdeles framstående utstälningsföremål, anses af denna särskilda utmärkelse förtjente. 4, Utställare, som emottagit uppdrag att vara medlem at gruppjury, kan ej tilldelas pris för utställningsföremål, tillhörande den grupp, inom hvilken han deltager såsom prisdomare. 5. Anmälningar afjutställningsföremål böra före d. 1 nästk. maj inlemnas i Göteborg till hr Q x L. Lundström, i Uddevalla till hr disponenten R. W. Bley, i Strömstad till hr konsul W. T. Lundzren i Marstrand till hr C. G. Lundberg, i Kongelf till hr rädman A. Rohlin samt på landet till hushällningssällskapets kretsafdelningars ordförander, hvarest ätven tillhandahållas för dylik anmälan afsedda blanketter. 6. Föremål böra om möjligt vara försedde med uppgift å försäljningspris, hvarjemte upplysning bör meddelas, huruvida utstäldt föremål är till salu. 7. Föremål må ej före den för utställningen bestämda tiden borttagas, såvida ej särskildt skriftligt tillstånd dertill af bestyrelsens sekreterare lemnas. 8. Bestyrelsen ansvarar ej i vidare mån för den skada, utstäldt föremål möjligen kan komma att lida, än med den ersättning, som, på grund af tagen aspurans för eldfara, erhålles. 9, Angående tiden för utställningsföremålens inlemnande jemte lägenheter för desammas transport, kommer särskild underrättelse att i länets tidningar meddelas. 10. Ytterligare upplysningar meddelas af bestyrelsens sekreterare, d:r J. O. Rosenberg, Göteborg, Chalmersska slöjdskolan. Jernbanetrafiken. Uddevalla-Wenersborg-Herrljunga jernväg har under sistl. november månad inbringat rmt rdr 36,473 och Borås jernvägen 15,828, mot resp. 21,614 och 12,386 rdr under nämnde månad år 1872. Richard Carlens död har väckt mycken sensation bland alla dem, som kände honom eller kommit med honom i beröring. De mortuis nil nisi bene, heter det, och många hafva den föreställningen, att lofqvädets prunkande rosor är den enda gärd man bör egna en hädangången framstående medborgares minne. Af de oss tillhandakomna Stockholmstidningarne kan man dock icke säga, att de utan undantag hafva här följt den uråldriga vanan. Vänligb och aktningefullt yttrar bland annat -Stockholms Dagblad om hr Carln: Rikt utrustad på hufvudets vägnar, hade han en betydande fond af kunskaper och erfarenhet, samlad genom vidsträckta studier och mångårigt utöfvande af landtdomarens lärorika kall. I detta afseende har han dock många sina likar, och hans om än aldrig så stora kunskaper skulle icke hafva kommit honom att i det parlamentariska lifvet framstå såsom han gjorde, om han icke i hög grad innehaft just de egenskaper, som erfordras för att der utmärka sig: snabb uppfattning, fyndighet, sinnesnärvaro och talaregåfva. Några af hans anföranden — vi påminna särskildt om hans yttrande vid 1871 års riksdag vid bb st Er cr it I behandlingen af armöorganisationsförslaget — höra n I otvifvelaktigt till det bästa som blifvit taladt i Anf åra kammaren sedan dess första tillkomst, och sällan hade Carlåön ordet, äfven i mera obetydliga fråor, utan att kammaren uppmärksamt lyssnade till hund han hade att säga. Hans stora juridiska insigter gjorde honom till så god som sjelfskrifven ledamot af lagutskottet och till auktoritet i lagfrågor. Lagstiftningen var också den gren af riksdagsarbetet, för hvilken han hyste det lifligaste intresset, och måhända skulle man i hans önskan att åvägabringa nyttiga reformer i vårt lagverk kunna söka egentliga anledningen till den försonliga hållning gent emot kammarens majoritet, som utmärkte honom. Dertill förefunnog emellertid äfven andra anledningar. Carlän var sjelf af ett allför humant och tillmötesgående sinnelag för att kunna sluta sig till några vintransigentes, inom politiken och hade dessutom en under mångårig beröring med landtbefolkningen förvärfvad, alltför stor aktning för den svenska allmogen för att på grund af förut fattad mening ständigt förhålla sig misttrogen mot dess representanter inom riksdagen. Han såg icke någon vinst för det allmänna i en skarp och ohjelplig brytning mellan särskilda samhällsklasser, och han trodde det vara sin politiska pligt att i hvad på honom ankom sökalföfekomma en dylik brytning, på det att lagstiftningsarbetet måtte gå sin jomna gång och, såsom han en gång sjelf uttryckte sig, det parlamentariska lifvet m8ch rid r i blifva fruktbärande. msDagens Nyheter har deremot ide minen nesord, som i dess spalter egnas den aflidne, ne-icke kunnat undertrycka den harm tidningen säsom ett slags partiorgan känt öfver en beAtt åragen väntan eller ett förutsatt affall, på na-samma gång den från allt för utpreglad parså iståndpunkt synes apgifva, hvad som mest lig skulle lända hens minne till heder. Tidninen säger: Hr Larlen, född i Vestergötland 1821, hade efens ter slutade studier lyckan blifva antagen till biträde som sät häradshöfdingen I. G. Richert, som på sin tid set var en bland landets största juridiska förmågor. Här har utvecklade sig den unge Carlen till en betydande juI ridisk talang, och han erhöll äfven ovanligt tidigt te i prof på offentligt erkännande. Redan år 1857 ble ars-han utnämd till häradshöfding i konungadömets dom: saga (Vesterrekarne m. fl. härader i Södermanland) hvilken domsaga han 10 är derefter utbytte mot den ng. han vid sin död innehade. dan Riksdagsmannavalet för Strengnäs och sedermer: för Siockholm samt upprepade förtroenden att var: UdI ledamot af allmänna komitser beröfvade Carln till i är falle att synnerligen flitigt arbeta som domare, mel tällhan fick i mycket vidsträcktare mått gagna vår dels lands rättsväsende genom sitt kraftiga deltagande det lagutskott, hvilket för riksdagen framlade de henya strafflagen, och han har öfver denna skrifvit e 30 I god kommentar. Under de många riksdagar Carln bevistat ha