skilde personer, bör man dessutom taga i be? traktande, att folkets ekonomiska bestånd ej kan anses försäkradt, förr än en viss trygget för utkomsten kommit alla samhällsklasser ill del, och att sålunda endast under dessa förhållanden lyxen må fortgå. Slutligen anger lörf. såsom sin åsigt, att der känslan af det edligas kraf är lifligt verksam, der blifver alltid lyxen bållen inom tillbörliga gränser; och att, der lyxen antagit förderfliga dimensioner, detta vida mer är ett symptom af, än en orsak till folkets förfall. För öfrigt framhålles, att det verkligen utöfver de nödvändiga behofven gifves berättigade andra, af hvilkas tillfredsställande lifvets glädje, trefnad och skönhet är beroende. Det lilla utkastet stöder sig på de förnämsta nationalekonomers, en Raus, on Roscher, åsigter. Allmänheten voro nog tacksam, om våra akademiska lärare oftare, än nu sker, på detta sätt läte densamma få till lifs litet af resultaten af sitt arbete. Det andra at dessa häften innehåller fyra uppsatser af en främmande naturforskare, Otto Ule, som under rubriken ÅUr Naturens rike,, blitvit på svenska återgifna af öfverläraren vid slöjdskolan i Stockholm hr E. W. Fernlundh. Den första af dessa uppsatser kallas Tankens flygt och söker i en populär framställning påpeka möjligheten af att beräkna tankens hastighet genom jemförande mätningar af den tiderymd, som erfordras för nervledningen och den, som förflyter mellan nervretelsen och den till följd af densamma under viljans inflytande uppkomna muskelrörelsen. Frågan är naturligtvis af stort intresse, och såeom oss synes, klarare behandlad än den följande, om FTankens vägande, som behandlas med det allmänna kraftförrådet, kraftvexlingen och kraftförlusten till utgångspunkter. Den tredje uppsatsen är ett stycke populär optik med titel Matningen af ljusvågornal, som äfven är illustrerad af en teckning och åtföljd af sifferuppgifter, som tjena att åskådliggöra, på hvilken väg den vetenskapliga skarpsinnigheten uppnått ett af sina för allmänheten mest obegripliga resultat, en uppgift, som dock möjligen af en och annan kunde anses här på ett mindre lättfattligt sätt löst och uppfyld. Den sjerde uppsatsen kallas En utflygt 4 himlarymden och innehåller, såsom ock namnet angifver, en liten kurs i astronomi eller kanske, om vi så få uttrycka oss, den stora himlarymdens topografi. Denna uppsats är poetiskt hållen, och om den just icke berör några af de allra största af den naturvetenskapliga forskningens senaste resultat, har den deremot den förtjensten att vara mera lättläst än den föregående.