Från L. 3 niertas farlagsexpedlilon har ut. kammit: OM Å ARTERNAS UPPKOMST GENOM NATURLIGT URVAL eller de bäst utrustade racernas bestånd i kampen för tillvaron af CHARLES DARWIN. Öfversättning frän femte orginalupplagan af A. M. Selling. Pris 5 rdr. Eno bekant svensk naturforskare yttrar om Därwin (Framtiden för 1869, h. 5): ÅTio år äro snart förflutna, sedan den bekante engelske naturforskaren Darwin oflentliggjorde sina Åsigter om den organiska naturens ursprung och utveckling från några få hufvudiormer eller typer till all dess nuvarande storhet och mångfald; och under denna tid hafva dessa åsigter framkallat en hel literatur så väl i nya som gamla verlden, der författare af olika rang inom vetenskapen förklarat sig än som deras anhängare, än som deras vedersaka Man må ännu i den dag som är avse Darwin lära som en tom och djerf hypotes eller erkänna den som ett oomtvisteligt axiom; så mycket måste dock erkännas, att den i de naturhistoriska forskningarna åstadkommit en omgestaltning så väl af deras metod som syftemäl, en omgostalining, som på dessa vetenskaper tryckt vår tids köna prägel; den höga och fria tankens. Darwins lära är icke fostret at en erfarenhetslös, djerf spekulantion; den är resultatet af de mest storertade och omfattade, de mest skarpsinniga och ärliga iakttagelser inom snart sagdt naturens alla riken, i hafvens djup, i jordens innandomen och i hvad som lefver och rör sig der ofvan. Det torde således vara att förutsätta och hoppas, att en framställning af denna inflytelserika lära icke skall sakna intresse för var och en, som anser sig ej böra ignorera vår tids sträfvan att åtminstone närma sig lösningen af den lifvets gåta, som bör vara och är naturforskningens innersta väsende och yttersta arbetsmål. — — —