TVI, PFA pn119 ARM utun kvIVCI UTTAL un BJVEv ledande politiska artiklar af betydlig längd och bredd, djupet lemnar jag derhän. Jag har vid en jernvägsstation i Rouen sett hertigen af Broglie både fram och bak; jag bar vid samma tillfälle — fall nu icke af stolen af bara förvåning och afundsjuka — haft ett samtal med Pouyer-Quertier; och vid ett annat tillfälle under en promenad länge samtalat med Anisson-Duperron, välkänd medlem af nationalförsamlingen, framstående orlanist och en af dem som förnämligast bidragit till fusionen. Rörande först och främst mitt politiska möte med alla legitimisters, orlöanisters och fusionisters ledare och orakel, hertigen af Broglie, kan jag meddela dig, att hertigen och jag vid detta möte befunno oss på ungefär 20 alnars afstånd från hvarandra, vidare att, när han vände ansigtet mot mig, han smålog förbindligt och bugade sig artigt — för mr PouyerQnertier, och slutligen, att hertigen — i sitt förhållande till mig i öfrigt — var mycket mindre än jag till växten och något tjockare, och att han hade grå mustascher och grått hår, då det deremot är den rödaktiga färgen som utmärker mig. Han hade mycket väl kunnat passera för en liten pigg svensk major — hvilket jag deremot aldrig kan. Den vigtigaste frukten af vårt sammanträffande, var dock den upplysning jag fick af en af hertigens omgifning, att hans namn uttalas som Broj och icke som Brolji. Äran af detta vigtiga meddelande, som troligen kommer att väcka stort uppseende i Sverige, skänker jag för evärdliga tider åt Göteborgsposten. Må mitt namn blifva glömdt. — Med Pouyer-Quertier åter hade jag ett samtal — ja skratta du — ett verkligt samtal, och detta skall nu utgöra qvintessencen af min politiska artikel i dag. Det kommer utan tvifvel att väcka stor sensation och kanske göra en tur genom Europas förnämsta politiska blad. Lyckliga Göteborgspost! äfven här kommer jag att ställa mig sjelf i skuggan; må ditt namn flyga omkring verlden. Saken var den — och härmed förklaras äfven mitt möte med hertigen af Broglie, att jag häromdagen, genom bemedling at en fransk otficer, hvars bekantskap jag gjort, ett tu tre befann mig inne på en jernvägsstation, der staden Rouens myndigheter voro samlade med Pouyer-Quertier i spetsen för att mottaga hertigen af Broglie, som skulle anlända med bantåg från Paris. Medan man väntade på hertigen, blef jag af den nämnde officeren formligen presenterad för f. d. handelsministern Pouyer-Quertier, hvars namn utan tvifvel är väl kändt i Sverige. Oificern närmade sig med exministern yttrande: Tillåter ni, att jag presenterar för er hr Pella K. från Sverige?, hvarpå Pouyer Quertier godmodigt svarade: Med det allra största nöje. Och nu utspann sig mellan monsieur PouyerQuertier och monsieur Pelle K. dot märkvärdiga och innehållsrika samtal jag i det föregående antydt, och som jag här tör dess vigts skull vill meddela in extenso med stenografisk noggrannhet, utan att hvarken lägga till eller dra ifrån. Du torde ursäkta att jag meddelar det i öfversättning. PouyerQuertier : Det sägnar mig att göra hr K:s bekantskap. Pelle K.: Hvad skall jag säga då, hr Pouyer-Quertier? Pouyer-Quertier: Hur länge har ni varit i Frankrike, hr K.? Pelle K.: Endast sex veckor. Pouyer-Quertier: Hvar bor hr K. här i staden? Pelle K.: På Hötel de France? PouyerQuertier: Hur äter man der? Pelle K.: Utmärkt godt. Pouyer-Quertier: Ah! Pelle K.: Hm.... Pouyer Quertier: Hva sa: Pelle K.: Ingenting alls. Pouyer-Quertier: Ah! Pelle K.: Jag tänkte blott säga, att jag skulle ha kännt igen hr Pouyer-Quertier, hvar jag än mött er, ty jag har sett mycket goda porträtter af er i illustrerade tidningar. PouyersQuertier (ironiskt småleende och med on lätt axelryckning): Ah! — det var den tiden jag var minister! (Pouyer-Quertier försjunker i tankar, Pelle K. likaså, och denna betydelsefulla paus afbrytes slutligen af officeren, som brådskande anmäler att hertigen kommer.) PouyerQuertier (artigt): Au revoir. hr K. Pells K. (likaså): Au revoir, hr PouyerQuertier. Doet var den tiden jag var minister! Märkvärdiga svar! Det var at detta svar, i förening med den ton och den gest med hvilket det beledsagades, som jag förmodar att en mera vidtseende och pennvig referent än jag skulle kunna göra någonting verkligen stort, d. v. 8. en riktigt lång artikel. Jag inskränker mig blygsamt till att återgifva det utan kommentarier, lemnande åt hrr politici i Sverige att fördjupa sig i alla de funderingar, till hvilka det betydelsefulla yttrandet kan gifva dem anledning. Beträffande hr Pouyer-Quertiers yttre, så är han en temligen storväxt man med ett rödlätt anlete och ett fryntligt och jovialiekt utseende, som här i Sverige mycket väl skulle låta honom passera för en glad och fattig grosshandlare från Stockholm; och hans fysik ser ut som om den tålde och äfven bepröfvat lika många champagnemiddagar i rad som en glad och rik grosshandlare från Göteborg. — Han är för resten stor kapitalist och hans goda middagar äro vida beryktade. Hvad slutligen beträffar mitt politiska samtal mad nArlganiat fnalanniaotan Ånnsosnan Nunnan a a RE 2