OA 5 af hvilka de tre förstnåmnda framlade hvar sitt förslag till skrifvelse i ämnet. Vid votering godkändes utskottets hemställan med 26 röster mot 23, som afgåfvos för hr Sondeuns förslag att kyrkomötet måtte hos K. M:t uttala en önskan om, att utskänkningsoch utminuteringsställena måtte bällas stängda om helgdagarne. Ä I hufrudsaklig öfverenastämmelse med vederbörande utskotts förslag beslöis en anhållan hos K. M:t att taga under öfvervägande, huruvida icke åtgärder böra vidtagas för beredande af nödig själavärd å S:t Barthelemy för den evangelisk-lutherska kyrkans medlemmar, äfvensom å större utländska handelsplatser, i vidsträcktare mån än hittills skett, för venska sjömän. Slutligen förkastades, på vederbörande utskotts förslag, följande motioner, nemligen hr Nilssons om åtgärder för erhållande af lämplig läsebok i bibliska historien, hr Treffenbergs om inskränkning af katechesutanläsningen, hr Hulterantz om lönetillskott åt de äldste obefordrade prestmän, samt hr Björcks om förändring i prestexamen. . Sammanträdet i fredags började med föredragning af kyrkolagutskottets hemställan till kyrkomötet, att hos K. M:t anhålla om utfärdandet af nya, efter vår tids förhållanden lämpade föreskrifter för så väl den teologisktteoretiska som den praktiska prestbildningen vid rikets båda nniversitet. Denna hemstäl.an understöddes af motionären, hr Hulterantz, Bring, Tor6v, Björling, grefve Hamilton, Genberg. Hrr Olbers och Warholm önskade att skrifvelsen måtte uppställas så, att den endast komme att afse Upsala universitet. Hr Flensburg trodde Upsala universitet direkt kunna ingå till K. M:t med framställning om de nya reglementariska föreskrifter, som kunde anses erforderliga. Frih. af Ugglas föreslog en sådan lydelse af den ifrågasatta skrifvelsen, hvarigenom den önskliga öfverensstämmelsen emellan båda universiteten starkare betonades; och blef denna lydelse at kyrkomötet godkänd. Mötet ogillade, i enlighet med vederbörande utskotts förslag, följande motioner, nemligen hr H. F. Hultmans om förklaring af ett stadgande i k. resolutionen rörande presterskapets inkomster, hr Tolls om revision af gällande författning angående kyrkoråd, hr Lemcheas om ändring i kyrkomötesförordningen, hr Lindhults förut omnämnda tvenne. Derefter börjades diskussionen öfver det nya katekes-förslaget. Hr Björck fick först ordet. Han började sitt yttrande med att orda om tidens antikristliga riktning och framhöll fördelarne af förslaget, som, Just emedan det var bygdt på bibelns och kristendomens sanna grundval, kunde motarbeta denna riktning. Hvad de anmärkningar beträffar, som blifvit riktade mot förslaget, fann talaren dem ej vara af den art, att de kunde beröfva detsamma något af dess värde. Hvad de af prof. Myrberg i hans kritik framställda anginge, ansåg talaren de materiela af dem — de som vände sig mot förslaget på grund af förment skriftotrohet, eller de som åsyftade införandet af den gamla judiska dekalogen — vara ogrundade eller icke beaktansvärda. Hvad åter de formela anmärkningarna beträffar, skänkte talaren dem sitt erkännande. Han öfvergick derefter till att närmare utreda och försvara sin afgifna reservation och förklarade att, endast om de ändringar han i densamma fordrat att förslaget skulle underkastas blefve gjorda, ville han bifalla dess antagande. Hr Sonden ville för den meningsskiljaktighet, som så bjert visat sig, i det att 17 af de 30 som utfärdat det tillstyrkande betänkandet reserverat sig, endast se rent pedagogiska orsaker. Olika pedagogiska synpunkter.samt måhända den i mångas tanke allttör stora torrhet äfvensom tillbakasättandet af det etiska elementet vore anledningen till denna meningsskiljaktighet. Men han hemställde och bönföll, att man icke måtte förmena, icke fråntaga kyrkan den nu erbjudna katekesen. Dock önskade han att densammas begagnande ej måtte påbjudas, endast tillåtas. Hr Genberg yttrade, att under den öfver hela landet skedda granskning, af hvilken denna vore blott glutakten, hade mot förslaget blifvit framställda anmärkningar som man ännu ej enligt bans tanke lyckats vederlägga. Bland dessa var det två, vid hvilka han ville fästa sig. Den första att det etiska elementet icke blifvit i detsamma nog framhållet, ty det vore ingalunda tillräckligt att åt katekesen, åt läraren, öfverlemna att göra detta; den andra att bristen på anslutning till den nu brukade katekesen vållade ett allt annat än önskvärdt afbrott i sammanhanget i kristendomsundervisningen mellan det slägte som går och det som kommer. Han skulle dock härvidlag ha underordnat sitt omdöme under andras, om han funnit desses vara något mera enhälligt gillade. Men då han funnit en så utomordentligt vigtig lärobok ha blifvit med så synnerligen deladt bifall mottagen, hade han förenat sig med dem, som önskade att densamma måtte omarbelas och så vinna en ytterligare fulländning, Han ansåg ett uppskofj vara af ingen fara för kyrkan. Vore fara för handen, då egde den helt andra orsaker och kunde ej af någon religionslärobok undanrödjas; men han trodde ej på en sådan fara, ty kyrkans grundval var fast och kunde ej rubbas. Han skulle ha instämt i hr Björlings reservation, om han ej ansett denna vara för sträng. Det var blott ide två nämda anmärkningarna han i densamma gillade. I reservationens syfte instämde han dock, som nämdt är, helt och hället. Hr Broden hade anmärkningar att göra mot förslagets skrift och bekännelsetrohet. Så fäste han sig vid den 76:e frågan, der det talas om att Kristus uppfyller lagen i vårt ställe. Uttrycket i vårt ställe fann han sakna stöd både i våra bekännelseskrifter och i de bibelspråk, hvilka voro under frågan anförda och hvilka säledes skulle bekräfta hennes innehålls sanning. Det borde ha stått för oss i st. f. i vårt ställe och skilnaden mellan dessa båda uttryck accentuerades skarpt af talaren. Anmärkningar gjordes vidare mot åtskilliga andra ställen i förslaget — men det torde kanske vara öfverflödigt att följa talaren in på de teologiska subtiliteternas område. Mot förslaget i sin helhet invände han, att komiterade kanske ingått väl långt på analysens område och ansåg att de skulle ha gjort väl i att inrymma litet mindre ät det objektivt dogmatiska och litet mera åt det subjektivt religiösa elementet. Yrkade att förslaget måtte omarbetas. Tiden hade framskridit långt och ännu återstod mer än ett tiotal antecknade talare, hvadan den vidare diskussionen i frågan uppsköts till följande dag. Ionan mötet åtskildes, beslöts att i anledning af att mötet nu varit samladt i en månad aflåta i arbetsordningen för kyrkmötet stadgad skrifvelse till k. m:t anmälande huru ärendena nu stå, samt att mötet sannolikt skall vara afslutadt nästa onsdag. I.ekmannaombud vid kyrkomötet. Vid i Åmål sistl. onsdag förröttadt nytt val till lekmannaombud vid kyrkomötet erhöll prof. Sablin de flesta rösterna. SL EA be Lu —2 —I 2 — LJ rss mm Inbjudning till aktieteckning har utfärdats af hr G. Josephson i Stockholm för anläggande af ett pappersbruk vid Hoverud vid Dalslands kanal med trenne trämassema