stå alla ansall och som under många veckors tid tröttade maskinerna vid Mont Cenis. Hvad angår svårigheterna med sjelfva arbetet på ett sådant djup, så är derom icke mera iråga. Problemet har blifvit löst genom de ventilationsapparater, som blifvit använda i Alptunnelarne. Samma åtgärder skulle också utan den minsta svårighet kunna användas här vid underhafstunneln. Man fruktar icke heller längre svårigheterna med ventilationen af en så lång underjordisk gång, såsom man skulle ha gjort för tio år sedan. Det anses intet tvifvel underkastadt att temperaturskiljaktigheterna i förening med de tätt och ofta passerande trainerna skola gifva tillräcklig luft i galleriet för att passagerarne icke skola känna någon olägenhet. Hvad återstår då att afgöra innan företaget kan sättas i gång? en ganska vigtig fråga, om omkostnaden för anläggningen och utsigterna för dess rentabilitet. Rörande beloppet af kostnaderna är man ännu icke på det klara, och man kan svårligen blifva det förrän de fullständiga lodningsarbetena, som äro nödvändiga, blifvit utförda. Hr Charles Bergeron påstår, att 125 millioner trancs äro tillräckliga för arbetets fullständiga utförande, och han stödjer sig i detta hänseende på mycket noggrant uppgjorda beräkningar. Deu engelska ingeniören är mindre optimistisk. Mr John Hawkshaw menar, att ett bolag som skulle åtaga sig detta arbete skulle göra klokt uti att förskaffa sig ett dubbelt så stort kapital, 20 mill. p. sterl. eller 250 mill. francs, för att betrygga sig emot de vid ett sådant företag möjliga missräkningar och olörutsedda händelser. Om man nu tager medelvägen mellan desse begge mevingar, så blefve det 180 å 200 millioner francs, som kostnaden skulle bläva för en anläggning hvilken skulle komma att förena Frankrike och England, Paris och London. De finansiela resultaterna af företaget kunna lätt inses. Storbritanniens varu-utbyte med Frankrike skulle inom några år tiodubblas, då man icke längre skulle behöfva den dyra dubbla omlastningen af handelevarorva. Men detta blefve blott ett element af trafiken. Underhafstunneln skulle nästan ögonblickligen draga till Frankrike hela den orientaliska transit-rörelsen. I stället för att, såsom nu, gå sjövägen via Gibraltar och Suez, skulle både passagerareoch godstrafiken taga vägen öfver Frankrike för att inskeppa sig direkte i Marseille eller Brindisi, såsom en både snabbare och billigare väg. De franska jernvägarne skulle häraf hemta fördelar, hvarom de nu till en del gå förlustiga och som Tyskland ännu söker att bestrida dem. — Hvad den egentliga persontrafiken angår, så blefve den uppenbarligen enorm, och det blefve återigen Frankrike, som kommer att härat hemta de största fördelarne. Det är sålunda intet under, att det ifrågavarande förslaget, som icke längre kan betraktas hvarken såsom ett simpelt hugskott eller ens såsom en blott och bart teoretisk ingeniörstudie, finner understöd från den franska regeringens sida. Planen dertill har befunnits nog allvarsam för att bli föremål för en officiel undersökning och grauskvivg. Och ehuru saken visserligen ännu icke tagit en alldeles fast form, så är det likväl alldeles ingen orimlighet att tänka sig den stund icke vara aflägsen, då ängan skall tränga igenom Oceanen såsom den har trängt igenom Alpernas klippmassor. trr——L LÄ Frn— ÖjH