Ivarjehanda. De amerikanska staternas namn. Det torde väl kunna antagas, att uppkomsten af de olika amerikanska staternas namn är för den större allmänheten obekant. Maine blef år 1638 uppkalladt efter Maine i Frankrike, som Henriette Marie, drottning af England, den tiden egde. New Hampshire uppkallades till John Masons ära, guvernören i Portsmouth (Hampshire), som hade fått tillåtelse att anlägga en koloni i denna trakt. Vermont härledes från vert (grönt) och mont (berg); Massachussets har sitt namn af en indianstam i närheten af Boston; Rhode Island sitt efter ön Rhodos i Medelhafvet; Connecticut efter det iadianska namnet på hufvudfloden; New York till hertigens af York ära, som fick denna landsträcka till gåfva; Ponnsylvanien efter den berömde qväkaren William Penn, statens grundläggare; Delaware efter den bäck af samma namn, som uppkallades efter lord de la Ware, hvilken fann sin död i dess böljor; Maryland till Henriette Maries ära, Carl I:es gemål; Virginien till Elisabetbs ära, Englands jongfruliga gemål; Carolina uppkallades af fransmännen år 1564 efter Carl IX af Fraukrike; Georgien uppkallades efter kung Georg III; Alabama 1817 efter floden af samma nämn; Mississippi likaledes efter floden (ordet Mississippi betyder Åhel slod, efter han består af så många); Louisiana efter Ludvig XVI i Frankrike; Tennessee (krokig sten) 1796 efter hufvudfloden, likaledes Kentucky 1782 och Illinois 1809; Indiana 1802 efter de amerikanska indianerna; Ohio 1802 efter floden, Missouri 1821 likaledes; Michigan 1801 efter sjön af samma namn och Arkansas 1819 efter Arkausas-floden. Florida fick sitt namn af Juan Poula de Leon 1772, emedan det upptäcktes på Påskdagen, på spanska kallad pascus florida. En ny Blondin. Den berömde lindansaren Blondiiis rykte måste träda i skuggan. Han har funnit sin öfverman i en akrobat vid namn Balleni, som gått öfver en bredare del af Niagarafallet. Det skedde d. 25 augusti och ÅBuffalo Democrat berättar derom: Oaktadt den ogynnsamma väderleken hade en mängd meuyniskor intunnit sig för att bevista det utomordentliga skådespelet. Linan var 1500 fot lång och 21 tum i diameter. De båda strändernas höjd utgör öfver 160 fot och afståndet emellan dem öfver 1400. På det ställe, der Blondin på sin tid gick öfver Niagara, ligga stränderna endast 800 fot från hvarandra. Något efter kl. 4 visade sig Balleni i en hvit kostym på Canadasidan. Han undersökte först linan och lät företaga några små förändringar vid den. Kl. 423 anträdde han sin luftiga färd. Alla höllo under den största spänning ögonen fästade vå akrobaten, som rörde sig framåt under det en musikkår utförde omtyckta stycken. Balleni gick med fasta och säkra steg, och då klockan fattades 6 minuter i 5 hade han uppnått midten af linan. Från åskådarne ljödo stormande bifallsrop. Efter en kort hvila gick Balleni vidare. Kl. 10 minuter öfver 5 stod han vid linans slut på amerikansk mark, der han emottogs med entusiastiska hurrarop. Han var blek som ett lik och hvilade sig i cirka 13 minuter. På 25 minuter hade han gått öfver fallet. Han antrådde nu återvägen. Då han ånyo uppnått midten af linan, beredde han sig att hoppa ned i vattnet. Han Jät balancerstången falla och kastade sig ned. Ett plaskande hördes, och kort derefter höjde Balleni hufvudet öfver vattnet och simmade