etr akta den demokratiska rörelsen i Evgand. De engelske arbetarne ha funnit, att Internationale sväfvat ut från sitt ursprungliga program och upphört att sysselsätta sig med ekonomiska frågor, för att hängitva sig Åt en agitation, hvars lyckliga utgårg endast skulle öka de svårigheter, mot hvilka arbetsklassen kämpar. . Karl Marxs ide, att en ofantlig kosmopolitisk förening skulle bildas för att bestämma arbetslönen och vilkoren för produktionen i alla europeiska länder, hade tilltalat arbetareföreningarnes ledare i England. och det tycktes en tid som att Trades Unions skulle genom sina bidrag förse Internationale med de materiela medel, af hvilka den för sin propaganda var i så stort behof. Tvisten mellan Karl Marxs anhängare och federalisterna gaf Internationale första stöten i England. Den engelske delegeraden Hales bekräftade på kongressen i Geneve, att de båda fraktionerna slotligen ödelagt hvarandra. Karl Marxs vänner och motståndare äro båda reducerade till samma vanmakt, sade han, Hales, som tillhör det federalistiska partiet, har likväl icke uppgifvet hoppet om att ernå den kollektiva produktionen, hvilken enl. hans förmenande bör vara Internationales mål, om man blott vill lemna de vansinniga planer, som franske talare kort och godt angifvit genom att ropa: Ålefve anarkien! Pressen i London prisar högeligen de engelske arbetarne för deras hållning och gifver dem äfven stort erkännande för, att de fasthållit de riktiga ekonomiska grundsatserna gentemot de stupida och skadliga fordringar, som internationalisterna i Gndve uppstälde. Standard är öfvertygad om, att brytningen mellan de verklige arbetarne och agitatorerna, hvilka vilja begagna sig af arbetarne för att få en revolution till stånd, är fullständig och oåterkallelig. Ju tydligare det blir, att ledarne sysselsätta sig med allt annat än med arbetarnes ekonomiska intressen, desto större skall denna splittring bli i alla europeiska länder. På Internationales sida skall det då ännu endast stå de revolutionära till profession, hvilkas seger skulle, om den vore tänkbar, bli lika olycksbringande, som om Europa eröfrats af en vild folkstam. Det finnes likväl, tillägger Standard, icke något skäl att befara en sådan omhvälfning, emedan talarne på kongressen i Gånöve sjelfve aflagt bekännelse om sin vanmakt, och det inre lifvet inom Internationale skall beröfva töreningen sista återstoden af aktning hos arbetarne. Times är af samma mening. Bladet förnekar icke, att Internationale, oaktadt tvisten mellan dem som vilja ha en samlad myndighet och federalisterna, fortfarande är en hotande förening, men bladet tror ej, att de revolutionäre till profession skola kunna i det oändliga fortsätta sitt spel, hvilket består deri, att de på ena sidan uppträda som arbetsklassens talmän och såsom ekonomiska reformatorer, under det att de på andra sidan anstränga sig för att tillintetgöra industrien och civilisationen. Arbetarne skola till sist inse, hvarom det i sjelfva verket är fråga, och då skola ledarne stå som generaler utan arms. Internationale företer för öfrigt icke någon fara för Eogland, hvilka resolutioner som än fattas på dess allmänna möten. De engelske arbetarne fortsätta sin kamp mot kapitalet, men deras tillvägagående har intet gemensamt med den lära, som förkunnas inom de revolutionära församlingarne på fastlandet. För ögonblicket ha de närmast gjort till sin uppgift att få the criminal law amendement Act satt ur kraft, derför att denna lag sätter dem i en ofördelaktig ställning gentemot arbetsgifvarne. Arbetarne beklaga sig som bekant öfver, att det betraktas som ett brott, om de göra propaganda för en strike, under det att hvad arbetsgifvarne vidkommer ingen gräns sats för deras koalitionsfrihot. Trades Unions tänka begagna tillfället för att tvinga ministeren till att taga initiativet till den reform, som de åstunda. Deras gemensamma styrelse har beslutat, att medlemmarne skola vid de förestående allmänna valen rösta som en man mot alla de ministeriela kandidater, hvilka ej vilja förbinda sig till att votera den ifrågavarande lagens upphäfvande. Detta är icke någon tom hotelse; modlemmarne af Trades Unions äro helt annorlunda disciplinerade, än Internationalisterna i Gnöåve, och de män, hvilka leda rörelsen, veta mycket väl, att man måste, för att ernå varaktiga resultater, samla hela sin kraft på en enskild punkt i sender. Ministören skall derför också utan tvifvel söka att undvika den förveckling, hvarmed den hotas. Senare Post. En sällsam händelse har inträffat på gamimaällatalikarnag mäta Cangfan, nara Käåln