Ivarjehanda. En gammal landtvärnist bosatt någonstädes i småland och snart hundraårig, har en och annan gång uppmärksammats af tidningarne, med anledning derat, att den gamle krigsbussen vanligen brukar beledsaga qvittot öfver emottagandet af den honom tillkommande anparten af statsanslaget till qvarlefvande landtvärnister med någon poetisk utsjutelse. Så har gubben, hvars namn är Joh. Ydrauv, itven gjort i år, och meddela vi här efter Jönköp. tidn. hans stilprof, som är af följande lydelse: Min pension som gammal landtvärnist har jag bekommit: fyratio (40) riksdaler, som härigenom vördsamt qvitteras. Ingatorp den 24 juli 1873. Joh. Ydrauv, f. d. landtvärnist och fältväbel, bat.-adjutant vid 3:dje bataljonen, Östgöta landtvärn. Jag tackar Gud, och staten, kungen! Som vården har om stat och pungen. Om anslag, som af staten gjordes Så länge någon landtvärn spordes Att lefva; att den skulle få Ett litet understöd eckså. Så länge någon landtvärn spörjes, Att lefva — derom ock besörjes; Och jag som min pension nu fått, Jag önskar kung och Sverige godt; Ett bördigt år, hasgraris frid, Båd här och seen till evig tid! Y—-v. En kulturbonde. I N. Fr. Presse förekommer berättelsen om ett nytt offer för börsspelet, denna gång ur en, samhällsklass, som man tycker borde vara främmande för frestelser af detta slag. Äflandet att i ett nu och utan ansträngning bli rik har emellertid så gripit omkring sig äfven bland Österrikes landtbefolkning, att det nu alldeles icke är ovanligt att bland bönderna finna börsspekulanter. En sådan af den moderna -kulturen smittad landtman var Josef Hartwaager i byn Gottlesbrunn nära Leitha. Sedan längt tillbaka lefde Hartwaager under jemförelsevis mycket goda omständigheter och såsom en aktad man i nämnde by. Han äref en tid glasmästareyrket, hvilken sysselsättning synes hafva varit icke så litet gifvande. För öfrigt stod han öfver de flesta af sina grannar i intelligens, hvarföre han också bland dem utöfvade icke så litet inflytande. Dessa omständigheter väckte uppmärksamheten på honom och föranledde, att han anförtroddes en del uppdrag från främmande håll. Så blef han — det är nu tolf år sedan — agent för tvenne försäkringsbolag, i hvilka hans grannar försäkrade sin egendom mot brand, hagel och andra hemsökelser. Deras förtroende till honom såsom en klok och erfaren man växte år från år. År 1870 började Hartwaager, som fått böra talas om än en än en annan otroligt hög vinst på börsspel, lyssna till de förslag som gjordes honom från en af provinsens affärshungriga småbanker. Han började köpa lottbref och derefter aktier för att spekulera på kursstegringen, Snart gick han längre. En af tjenstemännen i Gommissionsbanken, hos hvilken penninginrättning han hittills gjort sina uppköp, öfvertalade honom att gå in i det egentliga börsspelet, det s. k. differensspelet. Srart utvidgades hans operationer. Då hans egna tillgångar ej räckte till för hans inbetalningar, lånade han från sina vänner i byn. Han sade dem då icke, att han behöfde pengarne för äfventyrligt börsspel, ej heller att han väntade sig enorm vinst af sina spekulationer. Möjligen skulle de i sådant fall hafva tvekat att anförtro honom sina besparingar, möjligen skulle de hafva fordrat en betydlig andel i vinsten. Han uppgaf derföre, att han hos en stor wienerbank fick 6 procent för fina pengar, då sparbanken endast gaf 5, och denna wienerbank vore dock minst lika säker. Dessutom kunde man i den banken få lyfta pengarne, när man ville. Då bönderna efter någon tid ville hafva depositionsbevis eller något motsvarande, så bad han dem komma igen längre fram eller också gaf han dem depositionsbevis, som han erhållit på sina aktier, hvilka han begagnade som hypotek. Några gånger förfärdigade han sjelf insättningsböcker, hvilka liknade böndernas sparbanksböcker. På detta sätt lurade han af åtta sina gran3500 öfver 8000 floriner i poster från 200 till öfver 500. Hartwangers spekulationer voro i början lyckliga. Under loppet af år 1872 vann han omkring 10,000 fl. och beslöt nu att endast fortsätta, till dess han sammanbragt en förmögenhet af 50,000; då ville han draga sig tillbaka och betala sina grannar deras pengar med 6 4 ränta. Men i första månaderna