IlIarjehanda. Tragiskt slut på ett gladt lif. I Sydsv. D.-B. lases följande: For eti tiotal at år tillbaka uppträdde här, så väl som i mänga andra svenska städer, en kafesångerska, miss Burkel, som hade vacker apparition och en nätt röst, hvarför hon gerna hördes hvar hon kom. Hon ättöljdes vanligen af en violinist, hr S., som älskade henne till raseri och var svartsjuk som en turk; derat uppstodo allt som oftast beta scener, och stundom levererade det förlofvade paret till och med hbättiga bataljer inför publiken, på de lokaler, der de uppträdde. Oaktadt dessa små disharmonier i sammanletnaden, följde de älskande dock hvarandra under flere år, ätven sedan miss Burkel inrättat ett eget kafö vid S:t Anneplats i Köpenhamn. Imellertid fann miss Burkel en vacker dag, som det påstods emedan affärerna gingo dåligt, för godt att lemua så väl kafet som sin gamle vän violinisten. Denne svor den trolösa dödlig hämnd och lär äfven nu — efter hvad en person, som nyligen fått bref från en i San Francisco bosatt slagting, meddelat oss — verkligen hafva satt sin hötelse i verket. Miss Burkel hade nemligen flytt öfver Atlanten och efter åtskilliga vexlande öden lyckats torhexa en öfvermåttan rik yankee, som gifte sig med henne. Violinisten, som genom missens flykt bragtes till tiggarestafven, lyckades emellertid ätven komma till Amerika och upptäckte slutligen efter flere ärs spaningar den trolösas vistelseort på ett af den rike amerikanarens gods i närheten af Sån IC; ancisco. En vacker dag, då det äkta paret i sitt eleganta ekipage akte genom San Francisco, hoppade en trasig usling upp på fotsteget och sköt f. d. kafåsängerskan med ett revolverskott genom hjertat. Det var violinisten. Han försökte ej att undkomma, och det skulle kanske ej heller lyckats honom. Kusken och yankeen hoppade nemiigen ögonblickligen ur vagnen, grepo honom, improviserade en snara a! tommen och hängde honom till den samlade pöbelns förtjusning på äkta yankeemaner i närmaste träd. — Så lyder denna dystra historia, på hvilken man kan tillämpa det italienska ordspråket: Se non s vero, C ben trovato. (Är den ej sann, så är den ätminstone väl uppfunnen). — — 2.. ä -—