JA SURIS MRIMA SMA — tillåtna, bidragit till vär jndustris utveckling och utan skada för andra samhällsklasser varit industri80 idkare till nytta, och bör man i anledning häraf inell gå till K M:t med underd. anhållan om tillåtelse att 90 inom hvarje län få inrätta dylika lotterier, helst sådana finnas så väl i Tyskland som Danmark? Och hade komiterade afgitvit ett så lydande utlåtande: -Det torde med visshet kunna antagas, att de konstoch industrilotterier, som på de senaste åren i vårt land varit tillåtna, utotvat på vår industri ett välgörande inflytande, såväl genom det tillfälle, som derigenom blifvit beredt för tillverkningen af åtskilliga konstnärligt utförda samt dyrbara arbeten som genom framkallandet af ganska mänga förr inom landet ej tillverkade industrialster samt slutligen derigenom att den vinst, som å lotterierna uppstått, kunnat användas till för industrien och dess utöfvare i allmänhet högst nyttiga och behöfliga ändamål. På grund af dessa faktiska förhållanden hoppas mötet, att statsmakterna taga denna angelägenhet i noggrannt öfvervägande och ordna den så, att den inbemska industrien må få behålla de fördelar, som genom omnämnda industrilotterier kommit den till del. Öfverlemnande till fabrikseller handtverksföreningarna i de större städerna att, om de så besluta, ettdera gemensamt eller hvar för sig ingå till K. M:t med underdånig ansökning om tillstånd att få på samma grunder som hittills fortsätta med utötvandet af omnämnda konstoch industrilotterier. Den långa och lifliga diskussion, hvartill denna fråga gaf anledning, uppkallade en mängd talare, för hvilkas yttrande vi ej i dag hinna redogöra. Åtskilliga voro för och andra mot bibebållande af gamla och inrättande af vya lotterier, och flere hafva ännu icke, då detta nedskrifves, hunnit algifva sina yttranden, så att det är svårt att afgöra, hurudan utgången blir af diskussionen. TA Enligt det i går afton ingångna numret : af Dag. Nyh. afslutades den ytterst lifliga di-s skussionen rörande lotterifrågan af hr aman.7 Eickhorn, som föreslog att den förda diskussionen skulle utgöra mötets svar på den fram-i ställda frågan. på hemställan af ordförandev, om mötet t ; — 1 antoge beredningsutskottets förslag till besvaI. rande af frågan, beslutade mötet allmän vote-4 ring och utföll den sålunda att 68 ja afgåfIS vos mot 35 nej, hvilka voro för br Bichhorns l förslag, i följd hvaraf utskottets förslag blef mötets beslut. 1 Sjunde frågan: Y D det ovilkorligen vore till gagn för handtverksindustrien att för dess räkning eu tidskrift utIt gäfves, huru bör på lämpligaste sätt detta åstadI. kommas 2 1 Såsom svar på derna fråga hade förberedande utskottet afgifvit följande resolution: i Styrelsen för Stockholms stads handtverksförening anmodas att vidtaga de åtgärder, som äro behöfliga för att åstadkomma det en tidskritt till gagn för den l inhemska fabriksoch handtverksindustrien så fort som möjligt kommer att utgifvas. Detta törslag antog mötet, efter någon diskussion, enhälligt. Åttonde frågan: varest och inom hvilken tid bör nästa allmänna svenska industriidkaremöte hållas Utskottet hade såsom svar på denna fråga föreslagit, att nästa möte borde hållas inom ett år och i Göteborg. — Mötet antog detta förslag, dock ej enhälligt, och kommer nästa möte sålunda att hållas här i Göteborg när ata år. Sedan nus frågorna blifvit genomgångna, beslutades att en komitå af 5 personer skulle väljas för utarbetande af gemensamwa stadgar för Sveriges alla industriidkareföreningar, och bestämde mötet att detta val skulle ske a! Stockholms handtverksoch industriförening. Att justera mötets protokoll utsågos hrr Lund, Roos och Schitz. Till sist uppläste ordföranden en af hr Lindberg från Gefle inlemnad extra fråga, hvilken rörde sig omkring på hvad sätt man skall tillbakatränga det stigande fylleriet bland arbetarno. Mötet beslutade att denna fråga skulle öfverlemnas till ordföranden för Göteborgs handtverksförening att föredragas på nästa industriidkaremöte i Göteborg, om dess styrelse anser så lämpligt. Efter allt detta afslutade ordföranden mötet med några väl sagda ord, läggande mötets medlemmar på hjertat nödvändigheten af att bålla tillsammans, att åstadkomma enhet. Ir Holmberg från Göteborg tackade ordföranden å mötets vägnar. På aftonen samlades mötets deltagare till en afskedskollation å Mosebacke. Jernbanetrasiken. Under sistlidne juli månad har trafikinkomsten å UddevallaWonersborg-ITerrljunga-banan uppgått till rdr 3 1,625: 25 och å Borås-banan till rdr 19,073: 85, mot resp. rdr 31,685: 14 och 15,279: 55 under motsv. månad i fjor. Landstingen. Till ordf:e för innev. års lagtima landsting ha utsetts landshöfdingarne i de resp. länen med undantag för följande: Östergötlands län: bruksegaren C. E. Ekman; Jönköpings d:o: presidenten J. Å. Lomehen; Kalmar län: norra delen: bruksegaren G. de Mare; södra d:o: f. d. kapt. C. A. Manner skantz; Malmöhus d:o: godsegaren frih. J. E Stjornblad; Hallands c:o: godsegaren C. Hammar ; Skaraborgs d:o: generalmajoren frih. C H. Leuhusen; Wermlands d:o: bruksegaren E. G. Danielson; Örebro d:o: godsegaren R. N. G. Montgomery-Cederhjelm; Westmanlands d:o: bruksegaren frih. W. F. Tersmeden; Gefleborgs d:o: bäradsh. P. Staaf och Westerhottens län: anditören v. häradsh. C. N. IIuldt. Landtstaten. Till kronofogde i Sotholme, Svartlösa och Öknebo härads fögderi af Stock holms län har utnämnts länsman P. A. Mellin och till d:o i Lappmarks fögderi af Wester bottens d:o t. f. kronofogden N. J. Gadd. Kyrkoherdeutnämningar. Till kyrkoherde i Simtuna och Altuna förs:s pastorat i Upsala stift har utsetts lekt. i Gefle, fil. d:r T. G. Sahlin och till d:o i Täfvelsås pastorat ; Wexiö stift kommin. O. F. C. Heldt.