— Iarjehanda. Det ryska sektväsendet, heter det i en Petersburgs tidning, har hittills betraktats hufvudsakligen från kyrklig ståndpunkt, som trängt alla andra synpunkter, så väl den politiska som den civilrättsliga i bakgrunden. En stor del af befolkningen lefver utanför lagen, ja utanför egendomsoch familjerätten. I följd af den genom den statistiska komitän uppstälda beräkning synes nu att i Ryssland finnes icke mindre än 11 millioner sekterister, oaktadt deras antal officielt blott anslås till 900,000. Dessa menniskor äro så att säga stälda utanför alla samhällslagar. De af dem ingångna giftermålen erkännas icke som giltiga äktenskap så att bland dem egentligen icke finnas gitta män och hustrur eller lagliga föräldrar och äkta barn. Då generation efter generation tillkommer utanför det af lagen erkända äktenskapet, kunna dessa elfva millioner alla anses såsom oäkta födde. Då de allra närmaste familjeband icke hafva någon betydelse inför lagen, kan det icke blifva fråga om erkännande af andra band och rättigheter. Derför finnes bland sekteristerna hvarken bröder eller systrar, hvarken avågrar eller svägorskor. Om sålunda någon tillhörande dessa sekter vill gifta sig med sin syster eller sin dotter, så finnes ingen rättslig grund för att förhindra fullbordandet af denna handling, förutsatt att kontrahenterna vilja vända tillbaka i den orthodoxa kyrkans sköte; eller med andra ord: det som annars skulle straffas med förlust af alla medborgerliga rättigheter, skola vid detta fall vara lagligt. Då inga slägtband förekomma, finnes naturligtvis icke heller någon artsrätt. En afliden sekterists hela förmögenhet skulle, om det kom till rättegång om densamma, betraktas som hemfallsgods, då han ju icke kan hafva arfvingar. Sålunda hafva sekteristerna lefvat i århundraden och hulpit sig fram med sina gamla rättssedvanor. Denna befolkning på 11 millioner är såsom sagdt hemsökt af det svåraste straff, förlusten af medborgerliga rättigheter. På denna på anarki stötande anomali tänker man nu emellertid att göra slut. Vid riksrådets nästa sammanträde tänker man bebandla frågan om sekteristernas civilrättsliga ställning; och denna reform anses få lika stor betydelse som lifegenskapens upphäfvande. Förslaget lärer innehålla, att sådana sekteristers äktenskap, som erkänna äktenskapet för oupplösligt och gällande för lifstiden, skola erhålla laglig giltighet. Detta är dock icke tillräckligt. Främmande trosbekännare hafva nemligen större rättigheter, likasom i allmänhet större samvetsfribet än de ryska sekteristerna. Berlins universitet. I ett nummer af tidningen -Gegenvart egnas en lång uppsats åt frågan om Berliner-universitetets förfall. När Preussens hufvudstad blef Tysklands, väntades det, att det skulle draga till sig ett stort antal studenter, och att universiteterna i andra delar af kejsarriket skulle i proportion förlora. Motsatsen har blifvit fallet. Antalet studenter i Berlin har förminskats. Under vintern 1872—73 fanns der 1918 inskrifna studenter i Berlin. Af dessa gingo 652 bort och ersattes af 324, så att antalet nu är 1590. I teologiska fakulteten voro 170, i den juridiska 465, i den medicinska 340 och i den filosofiska 615. Af hela antalet äro 106 från andra tyska stater, 7 från Österrike, 131 från icke-tyska stater och 76 från icke-europeiska länder. Af dessa siffror framgår, att Berlin har större attraktion för icke tyska stater (Ryssland, Ungern, Schweitz, Rumenien) än för dem som äro införlifvade med kejsarstaten. Endast 142 eller y5y af hela antalet äro från de nya och vestra provinserna. Nära en tredjedel eller 516 äro deremot från provinsen Brandenburg och 229 från Berlin. Jemför man nu med Berliner-universitetet motsvarande institution i Leipzig, så finner man att studenternas antal der under vintern var 2650, af hvilka 894 voro inländska och 1756 utländingar. Nu hafva 761 gått bort men i stället hafva kommit 831, så att hela antalet nu är 2720. Egendomligt är, att den teologiska fakulteten härstädes har nästan lika många preussare, som samma fakultet i Berlin eller 152. Sådana äro siffrorna, och frågan, huruvida Berliner-universitetets nedgående är beroende af tillfälliga eller fortvarande förhållanden, är af den största vigt för Tyskland. Yttre orsaker och det afseende som måste fästas på ekonomiska tillgångar, helsa och sedliga anlag har tvifvelsutan stort inflytande på dessa omständigheter. Författaren i ÅGegenwart losvar emellertid: att återkomma för att ytterligare fästa uppmärksamhet härpå. Väntad duell. I Dagstelegrafen läses, — och äfven i tyska tidningar — att general von der Gröben ännu icke anser sig hafva afslutat sin hederssak med den bekante general Manteuffel, hvilken affär började, då Manteuffel mottog befälet öfver ockupationstrupperna i Frankrike, och afbröts genom sträng befallning från allra högsta ort. Det berättas nemligen, säger tidningen, att von der Gröben i dessa dagar begifvit sig till Berlin för att ånyo utmana Manteuffel, som nu åter