Sinnessjukdomarne i Sverige. Efter Stockhoms Dagbladmeddela vi följande intressanta statistiska öfversigt: I fjerde häftet af läkareföreningens förhandlingar för året 1872—1873 förekommer en uppsats innehållande nägra statistiska siffror rörande detta ämne, samlade af d:r Fr. Björnström samt hemtade dels ur Upsala centralhospitals journaler, dels och förnämligast ur de redogörelser i denna våg, som sedan 1861 årligen utarbetats af generaldirektören Huss, hvars verksamhet i detta hänseende man i jrämsta rummet Har att tacka derför, att intet land tör närvarande torde ega en så fullständig statistik ötver sinuessjukdomarne som Sverige. Bland de många värderika upplysningar rörande sinnessjukdomarnes etiologiska törhallanden i vårt land, som uti ifrågavarande uppsats blitvit sammanförda, är en del af beskaffenhet att böra utgöra en kraftig väckelse fer alla dem, hvilka hafva till sin speciala uppgift att vårda och utveckla menniskans andliga förmögenheter, men dervid ofta af oforståndigt nit missvärda det ömtäliga organ, bjernan, hvarvid den andliga utvecklingen här i lifvet är bunden. Särskildt under 101I. det religiösa nitet i våra dagar, liksom mången gång törut, hafva tagit en sned och skadlig rikunng, hvars vador ingen är bättre i tillfälle att iakttaga än hospitalolakaren, som så otta får emottaga de sorgligaste offer för det religiösa skrackväldet.. Till bestyrkande häraf bänvisas till de statistiska uppgitterna, hvilka ådagalägga, att af de 1097 fall at sinnessjukdom, börledande sig från moraliska orsaker, som under decenniet 1861—1870 förekommit hos uc på samtliga bospitalen i riket vårdade patienter, hatva ej mindre än 315 (152 män och 163 qvinnor) varit förorsakade af religionsgrubbel och samvetsförebräåclser. I sammauhang härmed anmärkes, att ett närmare swdium af läkares och anhörigas upplysningar om har åsyftade patienter allt för ofta utvisar, att den religionsundervisning, som haft ett sä sorgligt resultat varit meddelad af en s. k. kolportör. . Största antalet i den grupp af patienter, hvilkas sjukdom framkallats af moraliska orsaker, har emellertid sallit offer för husliga bekymmer, olyckor och motgångar, och visar sig, att qviunorna mer än männen duka under för dessa orsaker. Antalet af hithörande patienter utgjorde under nämnda decennium 362, bland hvilka 156 män och 206 qvinnor. Vidare finner man kärleksgrubbel och svartsjuka hafva framkallat 229 fall (69 män och 160 qvinnor), sårad egenkärlek 63 (resp. 37 och 26), häftiga sinnesrörelser, såsom skramset m. m. 89 (29 och 60); tängelselit och cellstraff 10 (9 och 1) samt vanvärdad uppfostran 29 (20 och 9). Genom öfveransträngning i själsarbete och studier hafva 19 fall (18 och 1) framkallats. Sensuela orsaker hafva varit vållande i 275 fall (resp. . 250 och 25). Största antalet af hit hörande patienter, nemligen 175 (160 och 15) hafva fallit ofter för dryckenskapslasten, de öfriga för könsutsväfningar. I 721 fall (resp. 352 och 369) hafva förutgångna sjukdomar och organiska orsaker uppgitvits. neml. iuioCti. missbildning af hufvudskål och bjerna 115 (14 och 41), fallandesot 104 (69 och 35), tebrar 98 (92 och 46), graviditet och puerperium 83, hjerninllammation, slaganfall och andra bjernlidanden 78 (43 och 35), yitre skador, företrädesvis i hufvudet 71-52 och 19), diverse sjukdomar 53 (30 och 23), uterinsjukdomar 43, konvulsioner, hysteri, choimea 26 (11 och 15), venerisk sjukdom 23 (17 och 6), kronska lidanden i matsmältningsorganerna 12 (3 och 9) bleksot och blodbrist 12 qv. samt hög älder 3 (1 och 2). 1 557 tall (resp. 283 och 274) har såsom orsak uppgifvits ärftligt anlag. Summan af kända orsaker hos alla de under decenniet på hospitalen värdade sinnessjuka och hvilka utgjorde 4168 (2124 mån och 2044 qvinnor) är alltså 2669 (resp. 1375 och 1294), hvadan de okända sakerna voro till antalet 1499 (749 och 750) De uda orsakernas stora untal torue mest bero derpå, uti patienter otta mottagas på hospitalen utan nödiga upplysningar om deras antecedentia. Sannt är visserligen, säger förf., att många fall af sinnessjukdom kunna hafva så fina, djupa och dolda rötter i det menskliga själslitvet, att icke ens den skarpsinnigate blick kan uppdaga den verkliga orsaken, helst em patienten icke vill eller kan uppriktigt blotta sitt nre; men i de flesta fall äro dock orsakerna så i igonen fallande, att de väl borde blifva bekanta, om lott nödiga upplysningar inhemtades. ln särskild tabell utvisar orsakernas förhållande ill de olika primära sorme:na af sinnessjukdom i 402 all, iakttagna på Upsala centralhospital — uppgifer i detta hänscende forefinnas icke i de officiella ycrättelserna från de öfriga hospitalen. Detta förvällande är att beklaga, då, om än medgifvas måste, ut sinnessjukdomarnes form i många fall visar sig nera beroende af de sjukes lynne, karakter och inlividnella egenheter, det likväl å andra sidan är isskanligt, att åtskilliga orsaker hafva benägenhet .kalla en viss form. Så visar sig t. ex., att eligionsgrubbel och samvetsförebråelser Los båda dönen oftast framkalla melankoli, stundom mani, men å religlonsgrubblet urartar till andligt högmod, uppr lätt ccnoa. Missbruk af spritdrycker framkulla ast mani, likaså onani. Vid paralysie genrale an man verkligen spåra förutgången sypbilis, men sta tillika annan orsak, såsom olyckor och bekymrer. IIafvandeskap och puerperium framkallar ofe mani än melankoli, likaså lifmodersjukdomar. ebrar, töreträdesvis tyfoidfebern, medföra både mani, helankoli och ecnoia.