kräckande syn! Andra sitta och tala sakta lt ör sig sjelfva eller ha krupit ibop tysta som ip vildstoder, stödjande sig upp mot väggen skenfi vart liflösa under det att endast en svag ryckI ing omkrirg munren och den mörkgrå röks som böljar fram ur de uppspärrade näsborrarne, I q vittnar om att de ännu befiuna sig bland de iP efvandes antal. b — — 1 — — Om bhästsjukdomen Rotz. I senaste numret at Tidning för hästo viianer läses rörande denna förödande farsot k bland hästkreaturea följande, under nuvarande h förhållanden mera än någonsin beaktansvärda ) anmärkningar: Rolzen, en af de hemskaste och vådligaste hästIs sjukdomar, har ifrän Skåne spridt sig till andra deIs lar at riket. Under dylika förhållanden torde det 5 vara af yttersta vigt att allvarligt prötva om häst4 k egaren, i svenska lagens stadganden rörande det som 4 k iakttagas bör vid yppad smittosam sjukdom hos öjaIi ren, finner ett nöjaktigt skydd emot epidemiens viIa dare spridning. — 0 Framst ibland de med hänseende till ifrågaI 1 varande eveutualitet uttärdade förordningar läses 101 jande: . epinnes husdjur angripet af ovanlig eller smittosam sjukdom, skilje egaren det genast från all gemenskap med de triska och tillkännagifve saken sist inom 24 timmar, i stad hos magistratens ordförande, på landet hos kommunalnämndens ordförande, på det nödiga anstalter må traffas-Och vidare: -Sprider nägon uppsåtligen ut kreaturssjuka, som smittosam och farlig är, dömes till straffarbete i två t. o. m. sex år. Bryter någon veterligen emot de föreskrifter, som till förekommande eller hämmande af kreaturssjuka gisna äro; kommer sjuka af den gerning, dömes till tängelse eller till straffarbete i högst ett år; kommer ej sjuka deraf, vare strafiet böter. . Med dessa tvenne lagbestämmelser tyckes vara sörjdt för allt. Sjukdomsfallet aumales, nödiga anstalter träffas och den som emot dessa bryter drubbas af ett harut straff. Tyvärr lemua orden nödiga anstalter obehindradt spelrum åt alia möjliga mi grepp och missuppfattningar. Visserligen iunebå lagen utom förenämnde stadganden åtskilliga vätbetankta foreskritter om hvad iakttagas bör af kicaturs egare och -skötare, af resande, djurlakare, la män och andra auktoriteter; men buru med det sju: djuret eller det törpestade stallet skall sorsaras, derom säges intet aunat än hvad orden nöujiga aust. !ter kunna innebära vi äro öfvertygade, att icke någon magistrat eller kommunaluamnd skulle tveka att vidtaga de must energiska och rationella atgarder emot rotzens spiidande. Icke desto mindre måste vi beklaga, att uet ej sinnes en för de sörenade rikenas hela område gallande, detaljerad 10reskriftt, hvilken vid dylika olycustilltallen kunde befria nämnda styrelser från ett fruktansvärdt ansvar och landet från en lattförklarg ångslan, att enighet och ötverensstämmelse saknas 1 de vidtagna atgarlerna. Det skulle t. ex, då icke längre kuuna förekomma, att man experimenteraeue med rotzsjuka eller för rotz misstänkta hästar. Om också enstaka fall förekommit, då en i roiz iusj unad häst tillirisknat, äro dessa dock så sällsynta och förenade med så stora vådor för det allmänna, att veterinarvetenskapens förnämsta auktoriteter lörk.arat rozen vara obotlig. D:r G. C IIaubner, proles-ur vid kongl. sachsiska veterinarmotinutet i Drescea, skrilver i sin Landwirrhschafttliche Thierheilkun e(sid. 147): Der Rotz ist als unheilbar anzuschen und jedes damit behaftete Thier sofort zu tödlten Hos F. Fitzwygram -IIorses au Stables (id 338) fiuna vi följande yitrande: Glanders when sul developed, is usually considered incurable. Whether it be so or not, it is certainly not worth while to attempt a cure, when the spec fic dese se is once ascatained to exist. Ihie better plan is to have the unimal d stroyed al once und carefully buried. Och hös EE. Maybew -The iilustrated Horse Ductor (sid. 309): There is no cure for 9landers. Every horse being thus contaminuted should be at o ce destroyed. Samma åsigt uttalar Amerlan i sin Practischs Handbuch der Pfterdekraukheiten (sid. 318): Me Prognose ist bei wirklch rorkandenem Rotze sdels schlecht, und wenn auch einzelne Behandtungsarten einzelne Patienten gerellet und geheilt haben, so stehen diese Fälle doch so isolirt da, dass man uokl thut, die kotzkranken sofort zu tödten um der weiteren Verbreitung dleser Krankheit Einhalt zu thun. Ofvanciterade uvjändska veteuskapsmäns asigtor bekrättas alven af protessor r. Lundberg i BeKI ning ölver Husdjurens sjukdomar? (sid. 550), der det heter salunda: -Rotza är en tuberkelsjukdom, som skiljer sig från ötriga sälana derigenom, att den är smivtosiim; den är lör öfrigt i utveckladt tillständ obotlig uch med afseende på dessa egenskaper kan någon behandling icke skäligen itrågakomma, utan böra af gura sjukdom angripna hästar snarast möjligt dous. I Preussen är det ock med anledning häraf förbjudet att behandla 1012-juka hästar, och skola dessa derstädes ögonblickligen dödas Pör rotz misstanhta hästar få visserligen at veterinärer behandlas, men då det möter siora svårigheter att skilja krouisk 101 från misstankt qvarka, frukta vi att mera än en 102sjuk häst, hela kringliggande orier till stort men, vilivit tagen i veteriuarbehandling. Bättre är at döda en häst för mycket än en tör litet, och ju förr det äfven hos oss vid strängt straff blir förbjudet a t befatta sig med kuren af rotzpatienter, desto hastigare skola vi blitva befriade itrån den hotande sajan. För utfärdandet at ett dyligt förbud talar ätven den omständighet, att rotzen är en sjukdom med flyktigt smittoamne (contagium), hvarigenom, var epidemien en gång tagit fari, de bästa försigtighetsdigärder kunna göras illusoriska, och få vi dessutom icke glömma att samma sjukdom genom smitta kan ölverlöras på menniskor. Skotare af hästar som lida al s. k. misstänkt eller elakartad qvarka få icke på ansigtet eller handerna vara behattade med sår eller skrämor. De böra undvika att blifva besudlade med den vätska, som utflyter ur bästens nasborrar, och anvisas att iopan de begitva sig in till stallet stryka olja på sina hånder, hvilka etter hemkomsten rvntvättas med såpvatten. Skulle det oaxtadt rotzalttet komma på en med en finare hud beklädd kroppsdel eller eit sår, bör detsamma otördröjligen attvättas i sapvatten, usklut eller chlorkalk-lösning, hvarefter den ifrågavarande kroppsdelen två eller tre gånger bestrykes med en lösning at Kali causticum fusum eller förtunnad saltsyra. Utom de här förordade eller i lagen stadgade försigtighetsåtgärderna vilja vi betona den absoluta nödvändigheten at att all gödsel som fallit efter en rotsm mem a LSS zig eiler för rotz misstänkt häst genast utföres på åkern för att nedplöjas, att alla af smittau häst begaguade stall, seldon, täcken o. d. blitva underkastade en kemisk reningsprocess samt att jerubanornas hästwaggoner töre och efter deras begagnande blifva desinficerade med chlorkalklösning. Men de bästa lagliga föreskrifterna skola visa