Promotions-jubileum i Upsala. Med en middag i fredags kl. 3 å Flustret firade ett antal af 1848 års filosofie doktorer 25:te årsdagen af sin promotionsdag. Som gäster voro särskildt inbjudna i staden varande officianter vid promotionen 1848, nemligen promotor, prof:r Fries, promotionspredikanten, erkebiskop Sundberg, tramställaren af magisterfrågan, adj:n Afzelius, förste marskalken, prof:r Hesse, samt en af de öfriga marskalkarna, v. bibliotekarien Lagerberg. De filosofie doktorer, hvilka velat infinna sig till jubileet, utgjorde ett antal af 30 och äro följande: Uplands nation: seminariirektorn i Linköping C. L. Anjou, skolkollegan i Stockholm J. E. Wahlström, rektorn i Norrtelje M. A. Wendbladh, skolkollegan i Karlstad C. O. Schenson och lektorn i Falun A. Floderus; — Gestrike Helsinge nation: kontraktsprosten E. R. Wahrenberg och kontraktsprosten B. G. Bergman; — Östgöta nation: skolkollegan i Wimmerby P. S. T. Ingeström och skolrektorn i Stockholm L. A. Wadner; — Westgöta nation: f. d. legationssekreteraren frih. R. Rudbeck och riddarhusfiskalen C. Lagerheim. — Södermanlands-Nerikes nation: kyrkob:n F. T. Hagberg, lektorn i Örebro A. G. Bogren, prot:r L. E. Walmstedt, domprosten i Strengnas Th. Strömberg, pros:r C. G. Malmström, lektorn i Nyköping G. W. Schotte, kontraktsprosten F. Wallin och redaktören af ÅAftonbladet A. Sohlman; — Westmanlands-Dala nation: rektorn i Arboga L. H. Afzelius, lektorn i Örebro J. J. Broden och prot:r J. J. Borelius; — Smålands nation: prof:r II. L. Rydin; — Göteborgs nation: seminarierektorn i Göteborg S. A. Leffler; — Wermlands nation: skolkollegan J. M. Larsson och brukspatron J. F. Geijer; — Norrlands nation: kommersrådet J. U. Grönlund, lektorn i Östersund J. E. Dalen och kyrkoh:u P. Lithner; — Gotlands nation: föreståndaren för tekniska skolan i Örebro C. F. Wirgin. Olyckshändelse. Fältläkaren i 3:dje militärdistriktet, regementsläkaren vid Bohusläns regemente d:r C. F. Appeltofst råkade i måndags åtta dagar sedan på sin egendom Grindhult ut för det missödet att afbryta båda benpiporna å ena benet, och det så häftigt, att benpiporna genomträngde ötverliggande såval kött som hudbetäckningar. TU RR Jernvägsangelägenheter. Ordinarie bolagsstämma med Nora— Karlskloga jernvägs aktiobolag hölls 4 d:s i stationshuset vid Bofors. Af den redogörelse, styrelsen dervid lemnade. rörande jernvägsbyggnadens fortskridande, inhemtades. att hela banan redan blifvit färdigterrasserad, och att grusning och skenläggning egt rum ända från nordvestra stambanan till Wikersvik. Utöfver de trenne lokomotiv, som redan finnas, väntades ett nytt inom helt kort ankomma. Då skenläggning af bandelen Nora —Gyttorp äfven var i det närmaste verkstäld, torde hela banan antagligen kunna för allmän trafik öppnas 1 instundande December. Styrelsen återvaldes. Nya bränvinsbolagets i Karlstad aktieegare hade i torsdags bolagsstämma, dervid upplystes, att aktieteckningen uppgått till 30,000 rdr. Det nuvarande bolagets styrelse hade begärt, att det bolag, som möjligen kunde komma att bilda sig, skulle få öfvertaga utskänkningen i staden och tillika, att ingen minuthandel skulle få ega rum, emedan sådan handel ansetts för staden obehöflig. Stadsfullmäktige hade ock gillat att ingen minuthandel skulle i staden få ega rum, hvilket beslut rådhusrätten upphäfdt. Landehöfdingeembetet hade dock saststält astadsfullmäktiges beslut, men denna fastställelse var ej ännu laga kraftvunnen. — Sedan dessa upplysningar inhemtats, förklarades bolaget bildadt, och uppdrogs åt den blifvande bestyrelsen att för nya bolaget begära koncession å den bolagsordaing, som för det gamla bolaget varit gällande, med de förändringar, som åro nödvändiga. Från Finland. Vid den instundande promotionen inom de filosofiska fakulterna i Helsingfors komma inalles 122 kandidater att promoveras. Namnen på de flesta promovendi erinra om svenskt ursprung, ehuru det är mycket antagligt, att många af dem som bära svenska namn härstamma från oblandadt fiuska förfäder. Med temlig säkerhet kan ock antagas, att flertalet af de unga lageraspiranterna står i större eller mindre beröring med de nationella sträfvanden, som, naturligt nog och hvad man än må derom säga, gå ut på att fjerma Finlands kulturutveckling trån den fördom exklusivt svenska riktningen. Helsingfors Dagblad har en liten uppsats under rubrik Bref från bygderna, af hvilken, om man läser litet mellan raderna, också framgår, att lennomanien vid högskolan gifver anledning till förvecklingar, öfver hvilka de fridsamme hafva anledning att beklaga sig. Under en i öfrigt lugn och fridsam utveckling bär Finlands kultur i sig vissa frön till tvedrägt, som synas hafva skäligen god näring för sin växtlighet. Vi återgifva ur den ifrågavarande uppsatsen följande: Har det varit politiskt fredligt i viss mening, så har det gått hett till ur en viss annan synpunkt betraktadt. Om strid är lif, så nog vet man att man lefver här i landet — åtminstone i spräkfrågor. Rätt nu ha vi kommit så långt. att vi tå bevittna skådespelet af en allman medborgerlig Lluggis. Sa hett bekrigar man hvarandra och med en vunnen vana i terroriseringsmanövrer söka vissa ledande viljor att förmedelst väl disciplinerade legioner mana tram hat mot alla dem, hvilka äro nog förmätna att tro sig kunna blitva saliga äfven utan att svära död och bannlysning åt den svenska kulturen i landet. Ilärden för denna nya trospropaganda är universitetet, der de unga sinnena blitva vallade och behörigen omtummade, till dess en betydlig del af dem blifvit insnarjd i de väl utlagda näten. Följden häraf är, att split råder bland ungdomen i så hög grad, att man svårligen kan taga miste om de frukter, som skola växa upp ur ett dylikt systematiskt fanatiserande. Ni skulle se allt detta på nära