Or E. Heyman Y:or YrKåd orULABSU1US, hvilken dock ej kunde beviljas, enär arbetsordningen stadgar, att minst tro ledamöter skola, ifall bordläggning må medgifvas, densamma påyrka. Fördenskull vidtog nu diskussionen. D:r Dickson hade hyst vissa betänkligheter om det ifrågavarande förslaget, dels med afseende å kommunens berättigande att fatta ett sådant beslut, dels med afseende Å den förhöjning i kommunalskatten, som deraf möjligen skulle bli en följd. Talhade emellertid nu kommit till den öfvertygelsen, att anläggandet af denna jernvåg vore en af de vigtigaste frågor för vårt samhälle, en lifsfråga, på hvars lyckliga lösning beror, om Göteborg fortfarande skall intaga samma ståndpunkt inom affärsverlden som hittills. Förr eller senare, ja, kanske inom ganska kort tid skola de oberäkneliga följderna deraf visa sig. Detta hade äfven uppfatiats af de många aktade affärsmän på platsen, hvilka tecknat preferensaktier. Det fiunes bland dem personer, som utan att vara näringsidkare, de der af banan kunde rona direkt vinst, likväl tecknat hela förmögenheter. Icke har detta skett för den ringa vinsten af 5 4 under byggnadstiden, ej heller af blott och bar uppoffrande samfundsanda, nej, man bar här fullt insett, hvilka rika frukter trafiken å denna bana i framtiden skall medföra. Finnas motståndare till förslaget, må de framlägga sina skäl, de kunna nog vederläggas; och må slutligen fullmäktiges bifallande beslut fattas så enhälligt som möjligt: detta skall åt det stora företaget förläna styrka och ingjuta förtroende för detsamma. Hr Hammarberg förenade sig på det varmaste i de af den föregående talaren uttryckta åsigter. Hr Heyman J:or: Ehuru ensam om sin åsigt, tvekade tal. ej uttala sin öfvertygelse, att den nu ifrågasatta banan mellan Kil-Göteborg är obehöflig. Minsta delen af den förespeg ade stors varutillförseln skulle ske på denna live; för det gods, som kommer från Dalarne, har mafand:a transportutvägar än att föra det genom V.errtland via Kil-Goteborg öfver Dalsland. Männe ej nläggningen af en sådan bana just skulle underlätta den befarade konkurrensen? Vi ega redan en bana öster om Wenern, låt derföre bergslagsbanan sammanknytas med statsbanan, t. ex. vid Kristinehamn, vi skola då besparas onödiga utgifter och ej mana till en farlig konkurrens, kommunen skall då ej indragas i en affär eller intvingas i ett företag, som möjligen kan ge vinst, men också lika möjligt medföra förlust för densamma. Må man dertöre betänka sig noga, innan man beslutar i denna vigtiga sak. Tal. trodde för öfrigt, att hvarken preferenseller stamaktierna, då banan blifvit färdig, skulle komma att ge någon afkastning och yrkade till slut bestämdt afslag å beredningens förslag. Hr Francke gendref punkt för punkt den föregående tal. och slutade med att yrka bifall till beredningens förslag. Hr Philipsson talade varmt och vältaligt för beredningens förslag. Detta beslut är utan tvifvel det vigtigaste, som stadsfullm:e någonsin varit satta att fatta. Man har befarat, att kommunalskatterna skulle komma att ökas. Tvärtom, de komma att minskas, ty det finnes ingenting som är mera egnadt att höja en stads välstånd än utvidgade kommunikationsanstalter, derigenom tillväxa kapital och förmögenhet och ju större dessa bli, desto mindre bli skatterna. Det är ej längesedan staden, för vattenledningens anläggande, upptog ett lån nära nog lika stort sm det ifrågavarande, men har väl ett enda öre mera derför förekommit på våra skattsedlar? Nåväl, den ifrågasatta jernbanan är ocksä, figurligt taladt, et: slags vattenledning, genom hvilken nya näringssafter skola tillföras vårt samhälle! Läåtom oss betrakta saken ur reut national-ekonomisk synpunkt: ökade kommunikationsanstalter äro ett säkert bevis på tillväxt i national välmåga! Låtom oss derföre icke försumma detta tillfälle att förskaffa vårt samhäl!e förmåner, hvilka skola utveckla detsamma och böja dess anseende, ja, måhända i en framtid göra det till Nordens första handelsstad! (Bravo-rop och handklappningar). Hr Wijk anhöll att till fullo få instämma med den föregående talaren. Sedan derefter diskussionen förklarats för slutad, godkändes så godt som enhälligt och bekräftades af ordf. med klubbslag följande vigtiga beslut: 110): Göteborgs stad tecknar för anlägg ningen af jernvägen från Falun till Göteborg, hvad sträckningen från Kil angår, i enlighet med bolagsstyrelsens redan fattade beslut, aktier af serien A i Bergslagernas Jernvägsaktiebolag till belopp af 3,000,000 rår. 2:o); Till betägkande af inbetalningarne för denna aktieteckning, jemte halfva räntan under tiden till d. 31 december 1880 och de medel, som erfordras för förrättande af denna sistnämnda upplåning, upptages af staden ett amorteringslån af sammanlagdt 3,600,000 rdr, mot högst 5 0y årlig ränta och ställt på återbetalning under en tid af 43 år fr. o. m. 1881, genom med långifvaren öfvorenskommen bestämd annuitet, att af stadens inkomster utgå. 310): Hos K. M:t begäres tillstånd till upptagande af det under punkten 2 omtörmälda lån och 4:0): Sedan K. M:ts nådiga tillstånd till lånet vunnits, skola fullm:e meddela vidare föreskrifter om sätt och tid för upplåningen. Ordf., hr Berger, hvilken, som bekant, inom fullm:e väckt förslaget om den ifrågavarande aktieteckningen, framförde derefter sin tacksägelse till fullm:e för det fattade beslutet, måhända det vigtigaste, som sedan stadsfullmäktigsinstitutionens upprättande fattats. Stadsfullm:es beslut hade hittills, ehvad man än haft att emot dem anmärka, burit goda frukter, det nu fattade vore sådant, att fullm:e med heder kunde lemna platsen åt dem, som skulle komma efter dem. De hade lagt en grundval för samhällets och sina efterkommandes framtida väl. All välsignelse derföre öfver det i dag grundlagda stora företaget! Särskilda beredningens betänkande dels öfver anmärkningar rörande stadens eldsläckningaväsende af dir. C. A. Nyström, såsom Städernas Allmänna Brandstodsbolags inspektör för brandanstalter, och dels öfver framställningar af drätselkammaren, angående anordningar vid brandstationen i Majorna samt förbättring af telegrafinrättningarne för eldsläckningaväsgsandet och nolisverkef gndkaändeg