Efter slutad öfverläggning godkändes utskottets I hemställan med 87 röster mot 78. I likhet med hvad redan skett i Första kammaren god le äfven den Andra en af lagutskottet föreslagen skrifvelse till K. M:t, hvari riksdagen skulle uttalå den åsigten, att fjerdingsmännen kunna, för indrifniog af resterande komwmunalutskylder, få af kronofogdarne aulitas mot erhållande at bälften af den stadgade uppbördsprovisionen, samt anhålla att, derest jörslaget derom varder af IK M:t godkåndt, K. M:t mätte utfärda kungörelse om det tillägg i stadgan angående sjerdingsmän den 1 juni 1550, som härat föranledes. Beslutet töregicks at någon öfverläggning och fattades med 126 röster mot 30, hvilka sistnämnda afgåfvos för bifall till ett af Andra kammarens tillfälliga utskott i samma ämne afgitvet skrifvelseforslag. till ordalydelsen något afvikande från det af lagutskottet framställda. Någon ofverläggaing egde ock rum beträffande lagutskotteta hemställan om afslag å hr Nils Hanssons motion om antingen upphäfvande af alla de lagrum, som påbjuda husförhör, eller att riksdagen måtte stadga, det icke någon ansvarsbestämmelse mätte kunna tillämpas för uraktläten inställelse vid husförhör. Hrr Wedberg, 5. Nilsson i Efveröd, Törnfelt och Jonas Jonasson ansågo, i likhet med motionären, att kyrkolagens stadganden om busförhör vore föråldrade och att dessa förhör numera icke uppfyllde det med dem åsyftade ändamål, hvarför de yrKade bifall till förra alternativet i motionen. IIr Fahlen, Lyth, Edstrom och Joh. lör. Johansson funno huslorllöret vara en särdeles vacker och uppbygglig religionsakt samt förtjent att bibehållas, hvarför do äfven yrkade bifall till utskottets hemstäl an. Densamma godkändes ock med 98 röster mot 48. Slutligen förekom i Andra kammaren dess tillfälliga utskotts hemställan om en underdånig skrifvelse angående förslag till lag, åsyftande att inskränka utländningars rätt att besitta svensk fast egendom. Mot detta förslag yttrade sig utrikesstatsministern Björnstjersa, som ådagalade, att de vådor, dels ekonomiska, dels politiska, hvilka man befarade skulle uppstå genom svenska fastigheters öfvergående i utländningars bänder, endast vore inbillade. Afslag å utskottets homstälian yrkades af hrr frib. von Schultnenheim och grefve Sparre. Återremiss yrkades at hrr Lasse Jönsson, Leijer och Ola Jönsson i Kungshult. Sedan hr Gårlön, som fann de af utskottet töreslagna bestammelser vara allt för stränga, söreslagit en anhällan hos K. M:t om framläggande af ett lagförslag, hvarigenom stadgades, att utländskt bolag ej skulle erhålla rätt att besitta fast egendom eller idka skogsafrerkniog eller grufvedrift, med mindre hälften at bolagets styrelse bestode af infödde, i Sverige bosatte män, så understöddes detta förslag af hrr P. Staaff och Sandstedt, hvaremot utskottets hemställan förordades af hrr Treffenberg, Per Nilsson i Espö, Hjelm, Liss Olof Larsson, Hedin och Per Nilsson från Norrbottens län. Utskottets förslag blef ock till sist godkändt med 89 röster mot 63. Utan egentlig öfverläggniog godkändes af båda kamrarna lagutskottets hemställan om afslag å väckta motioner om begränsning af den kommunala rösträtten på landet.