—— (k — —— Bref från Paris. (Korrespondens till Göteborgs-Posten). Paris den 24 april 1873. Remusat, Barodet, Barusat, Remodet elle för korthetens skull Remu och Baro — anna hörde man icke talas om här i Paris, då lyck ligtvis öfverste Stoffels namn också kom til och gjorde en liten omvexling. Mera effekt än en liten distraktion kommer väl näppeligen heller detta namn att göra i valurnorna om Söndag; möjligen dock så mycket, att hvarken den ene eller den andre af hufvudkandidaterna uppnär den erforderliga summan af en fjerdedel af samtliga de inskrifna valmännens röster, hvilken enligt den af nationalförsamlingen antagna lagen är nödvändig för att valet skall bli giltigt, Det göres annars oerhörda ansträngningar för att förvärfva hr de Remusat majoritet; men olyckligtvis för honom är den rätta betydelsen af hans kandidatur så oklar, att den alltid blottar någon sida. Konservativa och liberala — de må nu för resten vara monarkister eller republikaner, ty det finnes naturligtvis liberala monarkister likasåväl som konservativa republikaner — vilja hvardera draga täcket åt sin sida, Journal des Dbats och Le Temps t. ex. utlägga karakteren af hans kandidatur och valcirkulär samt specielt orden: den allmänna rösträttens integritet på ett diametralt motsatt vis, och den förra har på sin sida tio af de stora dagliga tidningarne, den senare fem. Det vore under såldana förhållanden icke underligt om det ginge hr de Remusat såsom det gick medelåldersmannen med det gråsprängda håret, hvilken hade två älskarinnor. Den ena tillbad hans svarta och den andra hans grå lockar och hvardera plockade bort de strån, som ej öfverensstämde med hennes smak. Följden blef att mannen till slut mistade allt sitt hår och fick en bar skalle. Lyckligtvis har dock hr de Remusat, figurligen taladt, så mycket att rycka på, att han väl ej behöfver frukta detta resultat. Ötverste Stoffel, hvars kandidatur framkommit i sista stund och understödjes af de förenade legitimisterna och bonapartisterna, är som bekant författaren till de berömda rapporterna från Berlin, jemförande den preussiska och den franska armen före kriget. När dessa rapporter offentliggjordes under belägringen, var hr Stoffels namn i allas mun, och lika stor som hans berömmelse var, lika stor var förbittrngen mot kejsardömets ministrar, som hade försummat att draga nytta af dessa varningar, som gifvits af en så autoriserad röst. Sedan den tiden ha alla andra gjort som kejsardömets ministrar. Efter att hastigt ha blifvit buren till skyarne, har han lika hastigt blifvit glömd. Oaktadt armåns reorganisation skulle blifva en af de förnämsta uppgifterna för representationen, föll det hvarken något departement in att sända honom till nationalförsamlingen eller regeringen att insätta honom i statsrådet, der alla lagar förberedas. Emellertid äro sedan några dagar Parisalla murar och väggar betäckta med de vanliga blå, gula, gröna och röda affischerna, innehållande dels blott och bart kandidatarnas namn, dels deras politiska trosbekännelser, dels förklaringar och uppmaningar till valmännen af de resp. komitberna. Men hvad jag ej sett förr än nu, är den ansenliga mängd affischer, genom hvilka en mängd mer eller mindre becanta personer offentligen förklara sin anslutA h — — Z al 8sc ning till den ena eller andra kandidaturen. kt Som råclamen, vulgs pussen, här spelar en vidar inderligt stor rol, ha en hel hop godt folk af dndustriöst ock industrielt slag, ehuru för resten be akt obekanta för allmänheten, uttalat sina råd tio ill denna allmänhet om hvilken kandidat som I hä ör väljas, dervid icke försummande att tillsät igga sin adress och hvarjehanda upplysande rig etaljer rörande sin lilla förrättniog. Man kan Pa ålunda få läsa på en stor lysande affisch t. da x. följande: Medborgare! Jag. uppmanar ett r att rösta på medborgaren Barodet; (följer aån å en lång lista på titBarodets alla förtjener och anspråk på Parisarnes tacksamhet). gul ch alltsammans är undertecknadt: Galuchet, Nil mdläkare, N:r... rue... Mottagningstid kl. I och