.:m: EALTkk äcassA—0O9c0000 narier i Tyskland. likasom de redan bestående icke få upptaga några nya lärjungar. Den preussiska regeringen har derjemte ätven ett rent politiskt mål för ögonen, i det hon vill bringa den katolska kyrkan i Posen i händerna på tyskar och dymedelst påskynda provinsens germanisering, hvilken nu väl hänsynslöst bedrifves. Presterna skola enl. den nya lagen hafva erhållit sin utbildning i tyska gymnasier och vid tyska universitetet samt underkasta sig en statsexamen, som bl. a. omfattar tysk litteratur. Hvad angår presternas utnämning och anställning, så förbehåller den preusgiska regeringen sig det afgörande ordet. I det tyska utrikesministeriets budget för 1874 föreslås en betydande förhöjning i aflöningen till flere gesandter vid utländska hof, för att de skola kunna på ett passande sätt representera Europas främsta stormakt, Tyskland. Så får gesandten i Wien hädanefter i årligt gage 40,000 thaler, i st. f. 32,000 thir, och gesandten i Petersburg 40,000 i st. f. 36,000. Ang. den stora tyska boktryckarerörelsen skritves från Leipzig i ett cirkulär från styrelsen för de tyska boktryckeri-egarnos förening, att redogörelser föreligga från 490 ofäciner, onligt hvilka i 300 officiner mer än 2000 konstförvandter blifvit uppsagda, derför att de ej vilja lemna boktryckeri arbstarnes förening, och äfven lemnat officinerna, under det att jemväl 2000 konstförvandter och 1000 lärlingar fortfarande arbeta; på 100 officiner funnos i allmänhet inga arbetare, som voro medlemmar af föreningen; från 400 officiner saknas ännu uppgifter. — Här ha vi framför oas den naturliga följden af de många öfverdrifna arbetsinställningarne. Arbetegifvarne sluta sig för sin egen säkerhets skull tillsamman gentemot arbetarne och föreskrifva dessa vissa bestämmelser, hvilka de måste underkasta sig eller ock lemna arbetet. Häri visa sig äfven förebådande tecken till skråens införande eller rättare sagdt gillenas, genom hvilka arbetsgifvare och arbetare hvar å sin sida uppställa vissa reglor för dels sin ömsesidiga ställning och dels sitt förhållande inbördes, inom hvar sin krets. Historien går således alltjemt sin kretsgång. Den första mottagning, Frankrikes president Thiers höll etter det nationalförsamlipgen erhållit underrättelse om utrymningsfördraget med Tyskland, var särdeleslysande. Thiers emottog tillochmed lyckönskniogar pr telegraf från utländska herrskare. I de franska departementen är jublet ännu större än i Paris. En mängd tidniogar uppmana befolk ningen att insända tacksägelseadresser i massa till presidenten. Parisertidn. Åle Tompa säger: Hr Taiors regering har äterupplyftat Frankrike, har återskänkt det Europas aktning och förtroende samt återgitver det nu till sig sjelft. Han har ernått så stora resultat på så kort tid, oaktadt sin proviseriska karakter, eller snarare kanske just på grund af denna, och derför att han klokt ställt alla partifrågorna bakom den sanna och stora nationala frågan, Medvetandet af att han gjort sådana tjenster måste ersätta honom för många bittra stunder. Landet kan vara! nöjdt med hans regering, det kan äfvenledes vara belåtet med sig sjelft, sin goda hållning och de hjelpkällor det hos sig upptäckt. Det skördar i dag frukten af det inre lugn, som det vetat att bevara, och de ernådda resultaten visa detsamma tydligt den väg, på hvilken det bör fortgå. Regeringen säges skola vara färdig d. 1 april med den nya vallagen oeh med bildandet af en öfre kammare. Frankrikes befolkning på landet — minskas och står i städerna alldeles stilla, hvad numerären angår. Ett stort antal unga män lemnar landet, i hopp om att vinna en hastig förmögenhet och kunna undslippa militärtjenst Denna rörelse visar sig isynnerhet i sydvestra delen af landet. I Haute Garonne och Ariege ligga redan hela byar öde. Utvandrarne be gifva sig mest till Sydamerika. Följden at denna utvandring är en stor minskning i de konskriberades antal. Inrikesministern har utsändt en välkänd lärd, hr Fuster, att studera orsakerna till denna utvandring, och han säger: Beherrskade af tanken att bli rika, förlora de unga hvarje känsla af religion och patriotism, likasom ock all familjekärlek, och presterna dundra förgäfves från predikstolarne emot utvandringen. Fuster föreslår, att den lag ändras, som tillåter en ung man att utvandra ända tills hans adertonde år och att folkskolelärarne skola hålla sammankomster hvarje söndag, för att visa huru mycket penningar som kunna förtjenas hemma och hvilka pröfningar och faror, som omgifva utvandraren. Franske krigsministern har nu för nationalförsamlingen framlagt sitt förslag till armöns omorganisering. Detsamma går en medelväg mellan det bestående franska och det tyska systemet, adopterar det hittillsvarande systemet för den aktiva armån och den tyska territoriala organisationen för reserv-armön. Vidare föreslås, hvad som hittills icke funnits, en stadigvarande formering af brigader, divisioner och armekårer. Kadrerna bestå at 144 infanteriregementen, 36 jägarebataljoner, 72 kavalleri-, 40 artillerioch 4 genieregementen. Det tyska systemet för reqvisition af hästar vid mobilisering har antagits. De nattliga öfvectallen i Paris fortfara alltjemt; och trakten omkring hufvudstaden är fortfarande ytterst osäker. 2 MKA ———