Article Image
Mordet på presidenten i republiken Bolivia. Ännu har verlden i friskt minne de blodiga skräckscenerna i Peru, hvilka begynte med mordet på presidenten Balta och slöto med mördaren och usurpatorn Gutierrez samt hans stallbröders död — och redan ingå från grannrepubliken Bolivia de ej mindre förtärande skildringarne af presidenten Don Augustin Morales slut, en tyrann som ingen skall begråta. Den, som vill göra Big en riktigt mörk föreställning om förhållandena i de sydamerikanska republikerna, han bör vända sig till Bolivia, det land enligt hvars förtattning den katolskt-apostoliska-romerska religionen är statens religion med uteslutaude af hvarje annan offentlig kult; der intoleransen ärnu tillämpas i hela sin hårdhet; der despotiska maktegande beherrska staten och okunniga prester befolkningen på ett sådant sätt, att bland 10,000 innevånare i medeltal icke en eger det lägsta måttet af vanlig folkbildning. Med denna råhet går bristen på näringsverkramhet och handel samt deraf följande armod hand i hand i det af naturen så rikt utrustade höglandet, bvilket i de täta borgerliga krigen är tummelplatsen för en äregirig och byteslysten soldatesk. Af de tvenne sista presidenterna i Bolivia blef Belzu skjuten af Melgarejo; efter en kort och dålig regering måste denne, besegrad i öppen elagtumg at Morales, fly ur landet till Lima, hvarest han straxt derpå dödades af sin måg, general Sanchez, 1 anledning af en ohygglig skandal. Morales blef nu republiken Bolivias president, men har i sin ordning d. 27 Nov. 1872 dödats af sin egen brorson, Don Frederico Morales. Rörande de närmare omständigheterna vid denna nya våldsbragd lemnar en korresp. från Lima till Koln. Zeit. en del upplysningar. Morales var en despotisk, vild natur med alla de låga böjelserna hos en djert äfrventyrare, som med seg, hänsynslös kraft, utan val af medel avingat sig upp ur de nedra tolklagren till höga platser inom stat och här och slutligen äfven till den högsta. Men han mötte här, oaktadt en mycket medgörlig kammare, ofta motstånd mot sina planer, hvilket retade hans uppbrusande lynne, och han stod derför i början af förliden Augusti månad i begrepp att utropa militärdiktaturen, då underrättelsen om den blodiga julirevolutionen i Lima kom till La Paz och skrämde honom så, att han förlorade lusten. Desto tygellösare följde han nu sin passion, girighetens drifter, Bolivias förnämsta rikedom utgöres af dess grufvors afkastning, hvarför de föregående regeringarne ock genom goda lagar ordnat berg-hanateringen. En af dessa gifver upptäckaren af en metallädra en estaca (rymd) at 150 alnars längd och 7 alnars bredd, men staten tillfaller den straxt derpå följande estaca. Nu hade huset Arteche upptäckt mycket gifvande siltvergrutvor i departementet Oruro vid Aallagas och börjat bearbeta dem, Denna till sydostra delen af Peru stötande provins omfattar en stor högslätt på östra sluttningen af Cordillererna och är betäckt med stora kärr och insjöar, ibland hvilka den mer än 50 qv. mil stora lagunen de Aullagas är den vigugaste. Morales hade utan vidare indragit huset Arteches sestaca såsom en f. d. statsegendom och delade vinsten deraf med sina gunstlingar. Huset klagade inför kongressen ; denna fann klagomålen grundade och ville afgöra trågan oll den rätte egarens fördel; de deputerade voro derjomte upptagna med att ordna statshushällningen och välja en kommission för att under kammarens ferier ha uppsigt öfver regeringen — allt saker som måste misshaga presidenten, hvarför han ock beslöt att skicka hem de besvärliga folkrepresentanterna. D. 24 Nov. firade Morales och med honom de officiela kretsarne i hufvudstaden årsdagen för hans upphöjelse. En bullersam festmåltid, vid hvilken vinet flöt i strömmar och slutligen konjaken höjde gästernas stämning öfver kokpunkten, samlade hans vänner och gunstlingar i presidentpalatset, under det kongressen satt i buset nästintill. Då reste sig Morales i väl lifvadt tillstånd för att uppbygga sig litet af de deputerades tal. Med vacklande steg inträdde det värda statsötverhufvudet i kongressens budgetrum och helsade de der sittande deputerade med en atröm af skällsord och hotade dem strängt, om de fällde en ogynasam dom i Aullagastrågan.

10 mars 1873, sida 3

Thumbnail