Nytt ångfartyg. Från Göteborgs mekan. det verkstads skeppsvarf å Hisiogen gick i lörI sto dags ett nytt större jernångfartyg at stapeln, det andra som derstädes blitvit bygdt för här uti hemmahörande ångbätsbolaget -Skandinaviens ka räkning. Fartyget, som erhållit namnet Vidar, är till alla delar tullkomligt lika med bolagets första ångare Tyr, hvilken vid tiden för dess atstapelgående sistl. augusti månad i denna tidning värmare beskrifvits. Ängf. Vidar är atsedt för fraktfart å aflägsnare farvatten samt kommer att föras at sjökapten C. P. Fernlund. — I Göteborgs sparbank har under sistförflutna veckan insatts i 434 poster 17,444 rdr 75 öre och uttagits i 207 poster 24,321 rdr 48 öre. Göteborgs Utskänkningsaktiebolag hade i lördags ordinarie bolagsstämma under ordförandeskap af grosshandl. James J. Dickson. Sedan styrelsens och revisorernas berättelser för sistlidna sörsäljningsåret, eller för tiden från d. 1 oktober 1871 till d. 30 september 1872, blifvit uppläste, beviljades styrelsen af revisorerna tillstyrkt decharge för sörvaltaingen under samma försäljningsår, hvad bolagets rätt angår. I enlighet med ett af redaktör S. A. Hedlund ingifvet förslag, beslutade bolagsstämman, att ett belopp at 3000 rdr årligen, räknadt från och med början af innevar. försäljningsår, skulle ställas till styrelsens förfogande såsom någon ersättning för dess möda och ansvar. Vid häretter förrättadt val till styrelseledamöter blefvo hrr grosshandl. Fr. Frisell, v. häradshösd. B. E. Rabe, grosshandl:ne M. 7. Warmark och Erik Wijk samt stademäklaren Olof Melin dertill enhälligt återvalde. Till atyrelsesuppleanter utsågos hrr konsul 0. Ekmen, f. d. sjökapt. J. F. Strömberg, med. d:r El. Heyman, grosshandl. D. C. Svensson och sogelsömmaren M. IF. Leffler. Till revisorer för innevar. försäljangsär valdes hrr grosshandl:ne Georg Barclay och W. Sternhagen J:or och till dessas suppleanter hrr grosshandl. James Hammarberg och skeppsklareraren Ad. Florell. Styrelsens ofvannämnda berättelse är hufvudsakligen af töljande lydelse, nemligen: Under försäljningsåret har genom bolaget föryttrats 223,.1464100 kannor bränvin, 68,2520100 k:r bättre spirituosa och 37207,0, k:r diverse viner, hvilken försäljuing lemvat en bruttoinkomst af rdr 304,320: 05; och då bärifrån afgå förvaltningskostnader, hyror. kronooch kommunalskatter, reparationer å lokaler m. m. rdr 98,131: 38, återstår en nettoiukomst af rdr 206,188: 67, utgörande det belopp hvilket blifvit till stadskassan for behörig fördelmug emellan staden och lånets hushållningssällskap ötverlemaedt. Uti törestaeuue omkostnadssumma, rdr 98,131: 38, iogår bland andra utgiltsposter äfven bolagets kommunalskatt, rdr 4275: 69, som äfven blitvit till stadskassan inbetald, hradan bolaget inalles till stadskassan kontant ofverlemnat rdr 210.464, utgöraade rdr 15.653: 33 mera än föregående året, nemligen rdr 14.428: 74 i högre vinst och rdr 1224: 59 i törhöjd kommunalskatt. Fordelas det belopp, som bolaget, för hvart och ett af de 7 åren det varit i verksamhet, levererat till stadskassan på det alyttrade kannetalet bräuvin och anusn spirituosa, så visar sig att bolaget erlagt utskankningsafgift under år 1866 med 439,, öre pr kanna, 1867 , DHD 1868 . De . 1869 Toho 1870 . 630 v Utaf denna afgift har 3 uel bifvit tilldelad hushållningssällskapet. Då man nu besinnar, att den i författningen för utskäukniog fastställda skatten utgör 40 öre pr kanva, så fivner man hvilken bandelsvinst, som tilltallit kommunen och hushållnivgssallskapet, derigenom att affären bedritvits för kommunens räkning genom bolaget. Vill man här göra en jemförelse med utminuteringen, så finner man, att då i utskänkningen hvarje kanna burit sin skatt, har uti utminuteriogsrörelsen af bränvin antagligen icke mer än en mindre del varit beskattad, ty då en rättighet blifvit på auktion inropad af en person, som hutvuusakligen atyttrar bränvin, att betala skat: för en afsattuing af t. ex. 8000 å 10,000 kaunor, så kan man med ledning af forelsens utsträckning utan öfverurift antaga, att Med samma rätughet är afsatt måvgdubbelt nioda FL Hvilken förlust för kommun och husbällu sällskap har icke säledes uppstått derigenom. att minuteringsrörelsen ej blitvit föru under bolaget?! Lägger man hartill den förstuckna och olagliga utskaukulng, som under beramning Åsalningbedrifves ocu den der icke af någon polismakt kan hindras eller törekommas. och tör hvilken, om den vore laglig, eu skatt af 40 öre pr kanua skulle erläggas, så fikms är deuna förlust anuu tydligare. Då ull bolagets kannedom komuru, att man inom vårt sambälle båue enekildt och offentligt tillatit sig påbörda bolaget den törmenta olagiigheten att hafva inrättat 7 stycken utskankuiugsställen för uteslutande hemtniug. i alsigt att derigenom göra ett inträng i utminutörelis rätt, och denna beskyllning till och med blifvit syulig uti en motion vid nu pågående riksdag, så anser sig styrelsen böra upplysa, att det uti nu gallande lag, S 4 af K. Mits nådiga förordning för brauvinsförsaljuiug den 21 maj 1869, är medgitvet hvarje utskankare att låta hvar och en, som så önskar, trån utskankningsstalle tå afhemta huru litet belopp som helst. Det ar således bolagets rätt att på hvarje utskankuingsställe låta hemtning bedrifvas, men då styrelsen är af den mening, att man icke skäligen kau tordra lika högt pris för den vara, som afhemtas, som för den hvilken fortäres på stället, der hvarje kund åtnjuter fördelen af en stor, rymlig och upplyst lokal, försedd med tidningar, nödig betjening m. m., har styrelsen ansett sig böra inrätta ifrågavarande 7 utskänkningsstallen för uteslmande hemtning. Om denna hemtning skulle bedrifvas uti hvarje utskänkningslokal. således på 25 utskänkningsställen i stället för på nuvarande 7, så skulle hvarje lokalföreståndare redovisa det forsalda branvinet till 2:ne olika priser, neml. det som blifvit försäldt på stallet, enligt den för denna rörelse faststalda taxa, och det som blitvit såldt till afhennning etter det dertor bestämda lägre pris. Ett sådant förfarande skulle göra det för styrelsen omöjligt att komrollera sina forerf daraea Haär är derföre icke något god