Pra UDUUMHUMCL. Hvad man genast efter underrättelsen om konung Amadeos tronafsägolse i Spanien kunde förutse, har nu börjat bekräfta sig, i det att nyheterna derifrån antyda en i sjelfva. verket alltmera omkring sig gripande anarki. Det visar sig nemligen ganska tydligt, att den närvarande regeringen, med all sin handlingsifver och fastän i densamma finnas uppriktiga och varmbjertade män, icke förmår samla omkring sig en tillräcklig styrka för att kunna motstå de sinsemellan rivaliserande partierna. Det anarkiska tillståndet skall väl derför utbreda sig allt mer och mer, tills slutligen despotismen åter inträder och lägger sin jernhand ötver landet. De telegrafnotiser, som myndigheterna tillåta att spridas till Europa, framställa naturligtvis Spanien som ett Eldorado, der frid och enighet råda och honung rinner från träden; men annorlunda lyda postunderrättelserna. Äfven om man ajaer derifrån, att dessa senare kunna vara något färgade, allt efter den politiska ståndpunkten, återstår doek tillräckligt af de nakna fakta, för att man kan lätt fiana det Spanien måste komma att genomgå stera och förfärande kriser. Regeringen har nyss undergått en förändring, genom hvilken hon sökt vinna större enhet inom sig ooh dermed äfven större kraft, men denna enhet synes vara något imaginär. Regeringen måste dessutom, för att kunna utöfva makt, stödja sig på armön, och denna är i närvarande ögonblick så demeraliserad att hon ej kan räkna på den. Regeringen har ock derför velat söka stöd hos trivilliga och natienalgardet; men der råder en så röd anda, att hon, för att kunna lita på dessa elementer, måste bli hardt nära kommunistisk och antaga systemet af en federativ republik, hvilket system andra europeiska regeringar sagt sig ogilla, i det de förklarat sig ej vilja eller kunna erkänna den federativa republiken; och då republiken Spanien hittills icke erkänts af någon europeisk regering, framgår deraf tydligt, att man anser detta system skola utföra sin blodiga roll i det olyckliga landet. En främmande tidning anmärker också mycket riktigt mot regeringens visade lust att skrida till en allmän beväpning af folket: Denna utdelning at vapen till en befolkning, i hvars midt de europeiska revolutionärernas hufvudanförare infunnit sig, är föga egnad att ingifva förtreende till den spanska republiken och till Bmilio Oastelars försäkringar om lugnets upprätthållande i Spanien. Bredvid regeringen, som måste representera den mera moderata republiken, emedan det ligger i hennes intresse att upprätthålla ordningen, ha vi de båda stora partierna, de svarta oeh de röda. De senare synas, enligt tidningsuppgifteraa från Spanien, i sjelfva verket hafva uppträdt mera djerfva, än man kunnat sluta till af de förut ingångna telegrammen. Så heter det nu plötsligt från sjelfva Madrid, att regeringen måst med understöd af tillräckliga militära krafter besätta de vigtigaste offentliga och enskilda byggnaderna, derför att man befarar oroligheter. Ja, det heter tillochmed, att det ytterligt gående federativa partiet besatt flera punkter af hufvudstaden. Detta sederativa parti är detsamms som regerade i Kommunen i Paris, och i spetsen, för detsamma stå antagligen flere af den onropeiska revolutionens hutvudmän. Om tillståndet i Madrid kan man äfven döma deraf, att Cass del Campo, en kronan tillhörig egendom, blifvit alldeles förstörd af ett band beväpnade personer. Man kan med skäl spörja: hurudant är förhållandet i en hufvudstad, der sådant kan ske, utan att ordningsmakten förmår hindra det? I Malaga ha 8000 federerade, d. i. kommunister, satt sig i besittning af stadens vigtigaste punkter, hvarefter garnisonen dragit sig tillbaka till det gammalmoriska slottet Gibralforo. Dock skall general Palacios vara under tramryckande från Granada. I Valladolid ha de federerade prydt rådhuset med inskriften: Den federativa republiken; kemmendanten i denna stad böll ett tal till befolkningen, hvilket började med orden: Spaniens suveräna folk! och slöt med: Krig mot alla tyranner! I Barcelona herrska som bekant de federerade; och i den närgränsande staden Garcia bar den röda flaggan blifvit hissad. Regeringen tillkännagifver, att flera bref blifvit stulna, innehållande vexlar betalbara på åtskilliga städer i Frankrike. andra sidan är det märkligt, att, i trots af de officiela berättelserna em ständiga carlistiska nederlag, carlisterna sjelfva likväl utbreda sig mer och mer i norra Spanien. Hela Catslonien är, enl. Times, fortfarande i deras våld, och de af dem utsedde tjenstemännen utfärda fortfarande pass samt upptaga skatter. Enligt den legitimistiska parisertidningen Union?, har Don Carlos kastat sig in i Navarra och framrycker mot Catalonien, der han väntas af sina löjtnanter Saballe (ej Taballes, såsom det förut telegraferats) och Tristany. I anmband med rörelsen i Spanien stå underrättelserna från Portugal, hvarest en. allvarlig republikanak agitation hotar. Som bekant, har arbetareföreningen Iaternationale stor utbredning i Portugal. Det är med fllfredeställelse, vi erfara från Frankrike, euligt ett af dagens telefram att Vtn HR ae 411 — — GA-2 un — — .A — A.. JA KK RR sn — ; sm mom 6 rå bör fe cm AA JA ——;— KR JA IR RS I rr IR Mint Mk I Md —