Lacour sade fsig vara en af dem, som ansåg det nödvändigt icke att förqväfva, utan leda de politiska lidelserna. Han påminte församlingen, att han var ur stånd att lita på någon, och han protesterade emot offeutliggörandet af en del betänkanden under de sista två åren, hvilka syftade att bakdanta och vanhedra journalistiken. Han sade, att municipalrådet och han sjelf visserligen kunde beskyllas för oerfarenhet och öfverdrifven ifver, men att deras heder stod öfver allt tvifvel. Under en förvirrad tid, då hoppet om att rädda landet stod på dagordningen, voro alla öfverdrifter ursäktliga. Han beundrade dem, som ifrån första början emottagit nederlaget som en fait accompli: — Tal. slöt under långa hurrarop från venstern. De Carayon-Latour sade sig hafva sett i ett bref från Lacour till general Bressolles orden: Låt skjuta alla de der menniskorna! (Harm på högern och stort tumult.) Lacour sade sig icke kunna minnas, att han skrifvit något sådant. (Skratt från högern.) Jag vet blott att oenighet rådde mellan officerarne och mobilerna. Jag försäkrar att den gjorda uppgiften icke kan vara riktig. Här är något misstag, som jag ej kan förklara. (Skratt.) Visa mig papperet! Rop från högern. Hr de Carayon-Latourts ord är tillräckligt. Lacour. åöått så vigtigt papper kan icke ha förstörts. Låt anställa en ettersökning. Jag afvaktar med lugn en sådan. Debatten fortsattes som i lördags, då hertig dAudiffret Pasquier skulle svara. Ett telegram i gårdagens blad har redan omtalat, att församlingen med öfverväldigande majoritet uttalat sitt ogillande af, att Lyon i fiendens åsyn bissat den röda flaggan, och hänvisat leveranskon trakten till vederbörande ministrar. Den tredje delen af betänkandet från undersökningskommissionen rörande nationala försvarsregeringens åtgärder har nu äfven utdelats bland de deputerade och omfattar de sydvestra departementen, särskilt Toulouse. Antalet af de personer, som häktats i Paris, misstänkta för att tillhöra Internationale, uppgår nu till 122. General Riviöres har nu förelagt Thiers sin berättelse om Bazaine. Det är en kolossal lunta, hvars första del omfattar krigsoperationerna från d. 12 aug. till d. 1 sept. 1870; den andra delen går till Sådan med städse fästadt afseende vid Metz. De generaler, som skola bilda krigsrätten öfver Bazaine, äro redan föreslagna af krigsministern. Rätten kommer troligen att förläggas till St. Cyr. Hertig de San Ricardo, morganatisk broder till exdrottning Isabella af Spanien, har aflidit i Paris. Rysslands regering har genom sina organer upphetsat den allmänna meningen med berättelser om vilda grymheter, som föröfvats mot de ryska fångarne i Khiva. På grund häraf väcker den under utrustning varande stora expeditionen der allmänt bifall, och man fordrar att kbanen må exemplariskt straffas. Tillrustningarne ske i stor skala, och expeditionens styrka kommer att uppgå ända till 50,000 man. Denna siffra visar tydligen, att Ryssland ej skall nöja sig med en blott upptuktelse af khanen. Storfurstarne och andra personer af hög rang ha anmält sig vilja som frivilliga medfölja expeditionen. England följer med oro Rysslands åtgöranden mot Mellanasien. Den engelska regeringen är äfven ifrigt upptagen med att sätta sig in i den stora frågan om att låta staten inköpa alla landets jernvägar. Början kommer troligen att göras redan nästa år med inköp af de irländska banorna; derpå vill regeringen, om försöket lyckas, inleda underhandlingar om förvärfvandet af de engelska linierna. Förberedelserna till det vigtiga steget äro redan inledda. Man anser det för tvifvelaktigt, att den spanske ängaren Murillo; som segladeNorthfleet i sank, kan instämmas för engelska domstolen eller icke, fastän några at dess re dare äro engelsmän. Om saken drages inför spansk domstol, anser man sig icke säker om, att någon dom kommer att afkunnas. — En ins. i Times vill, att ett minnesmärke skall resas åt den hjeltemodige kapt. Knowles och genom offentlig subskription en fond samlas åt hans enka. Italiens parlament har under sista tiden sysselsatt sig med lagarne ang. klostren och presterskapets egendomar, af hvilka en stor del föreslås att bli indragna till kronan. Påfven skall i ett samtal med franska sändebudet Corselles hafva förklarat, att han skulle lemna Rom, om italienska regeringen samtyckte till indragandet af de s. k. generalitetsstiftelserna, hvilka tillhöra de särskilda religiösa korporationernas ordensgeneraler i Rom. ————— LL Telegrammer,