mest såsom stor delegare i ett bruksbolag i Dalarne, som en lång tid haft att glädja sig af särdeles lyckliga konjunkturer, lyckats — så säger man åtminstone — göra dubbelt så stor. Frih. Åkerhjelm har sedan varit en itrig kommunalman och har såsom ordförande i kommunalstämmor vant sig att leda offentliga öfverlaggningar. Såsom man af börd och bildning och såsem en rik man ansågs frih. Åkerbjelm hafva förbindelser, som skulle hålla honom på ett visst afstånd från majoriteten i Audra kammaren. Så skedde dock icke åtminstone för en tid. Frih. Åkerhjelm uppträdde såsom framtidsman i landtmannapartiet. Hans egenskap af att på visst sätt tillhöra tvenne olika läger har måhända i förening med hans goda ekonomiska ställning och hans slägtförbindelser i första hand på honom fästat regeringens uppmärksamhet. Dödsfall. Döden mejar raskt. Återigen har bäraren af ett stort namn gått ur tiden. Den engelske skriftställaren och statsmannen Sir Edvard Lytton Bulwer är icke mer. Han har evligt underrättelse från London af d. 19 d:s aflidit i sitt 68:de år. Edvard Bulwer föddes år 1805 och var tredje sonen af general Bulwer på Haydon Hall i grefskapet Norfolk, England. Han förlorade tidigt sin tar, så att hans mor, född Lytton, måste ensam ombesörja hans uppfostran; hon hade at sin fader, en högt bildad landtadelsman, arft stor smak för den sköna litteraturen. För att göra henne ett nöje, törtattade Bulwer redan i sitt sjette år sina första verser, till en del efterhärmuingar efter Percyballaderna, hvilka ätven tjenade Walter Scotts barndomsålder som poetisk näring. Bulver erhöll sin första undervisning i enskilta skolor, fortsatte derefter sina studier under ledniug af tvenne informatorer och besökte slutligen universitetet i Cambridge. Medan nan här deltog i det engelska universitetslifvets alla extravaganser, försummade han derför icke studierna och aflade prof på sin tidigt mognade talang genom dikten Bildhuggarkonsten7, hvilken förskaffade honom en guldmedalj. Ferierna tillbragte han med fotvandringar genom England och Skotland och en resa till häst genom en stor del af Frankrike. Redan 1826 utgaf han ett häfte dikter under titeln Ogrås och Skogsblommor samt joljande året en poetisk berättelse Rebellen ONeill. Hans första verk på prosa var Falkland, en dyster själsmälning, tull at deklamatorisk passion, utkom äfvenledes anonymt 1827. Dessa förstlingar gjorde föga intryck på allmänheten, men desto mera romanen Pelham, hvilken uan utgaf år 1828, och Den Förskjutne, som han ofkentliggjorde 1829. Den poetiska energi och eld, uvarmed isynnerhet den första af dessa romaner blifvit skrifven, tillvunno författaren stort bifall, likasom den satir, som han utgöt ötver aristokratiens laster och svagheter, ådrog honom häftiga angrepp af denna senare klass. Den unge skriftställarens popularitet och mod växte blott mera derigenom, och han skref nu raskt efter hvarandra Devreur(1829), Paul Clifford (1830) med en stråtrötvare till bjeite, och Eugene Aram, en psykologisk teckning som gränsar till det otillåtna (1835). Hans litterära rykte hade nu stigit så, att han inbjöds att ötvertaga redakfionen at den i spetsen för den tidens belletiestiske journalistik i England stående månadsskriften Nev Monthly Magazine, i hvilken han offentliggjorde en följd af humoristiska etyder, dem han utgaf 1835 samlade under titeln Den studerande. Redan törut (1833) hade han försökt sig på ett helt annat område med sin bok England och Eugelsmånnen?, en skildring af Englands nationalkarakter och sållskapslif. Med Pompeji sista dagar, hvilken bok utkom 1833, började en andra afdelning i Bulvers produktiva verksamhet, hvilken visade hans talang i större mognad än förut, och två år senare följde Rienzi eller Den siste folktribunen, kanske det bästa Bulwer har skrifvit. Hvarje år framkom en ny roman: 1837 Ernst Maltraversk, 1838 -Alice, samma år -Lelia eller Granadas belägring, 1839 Culderon, derpå Natt och Morgon, 1843 Deu siste vasallen-, ett lyckligt försök på den historiska romanens om råde, Åanoni, Harald, Saxernas siste konung och Lucretia. Den alltför snabba produktionen — Bulvwer skref slutligen tjugo tryckta novellsidor på de trenne timmar, gom han dagligen egnade åt arbetet — kunde likväl icke motsvaras af skriftställarens kratter, hvilken i allmänhet mera var en reflekterande än en producerande ande, mera konstnär än diktare, och derför måste egna desto mera flit åt forarbetningen af sitt ämne. Kritiken vände sig emot honom, påpekande den grad af sjunkande, hvarom Lucretia vittnade. Bulwer teg nu i flere år, och när det ryktet spred sig ibland allmänheten, att han var förf. till den år 1850 i Blackwoods Magazine anonymt utkomna romanen Caxtons, ville knappast någon tro det, så mycket skilde sig denna enkelt hållna, rörande familjemålning från Bulvers törra i anspräksfull pathos hällna verk. Det var likväl så, och ban lät denna roman, hvilken visade hans begäfning från en alldeles ny och mycket fördelaktig sida, hastigt följas af en fortsättning med titeln ÅMin roman, af Pissistratus Oarton, hvilken ej står efter sin föregångare i fortjenst. I början af 1859 fullbordade han en tredje roman i samma genre. Bulwer nöjde sig likväl icke med ensamt denna stora produktion. Han uppträdde dessutom som skald, dramatiker, flygskrittstörfattare och parlamentstalare samt var en tid tillochmed minister. 1830 utkom hans komiska dikt De siamesiska tvilHogarne, 1842 Eva eller Det olyckliga äktenskapet, 1846 och 1848 anonymt Den nye Timon och Kouung Arthur, halft satiriska och halft filosofiska tidsmålningar. På teatern försökte han sig först 1837 med Hertiginnan de La Valliere, hvilken slog töga an, hvaremot hans senare dramer Damen af Lyon, Richelieu och Penningar i England hällt sig på repertoiren, fastän det annorstädes icke slagit an. År 1831 inträdde Bulwer i Underbuset och röstade med den längst framskridna Whigsfraktionen ör hemlig omröstning vid val, största möjliga utsträckning af valrätten och frihandel, förordande ifven tidningsstämpelns uppkörande. Då de konserrativa efter ministåren Greys fall 1535 för en kort id åter kommo till rodret under ledning af sir Rovert Peel, offentliggjorde Bulwer en flygskriftÄKrien, hvilken hastigt upplefde mer än 20 upplagor h utöfvade stort inflytande på emot det l iva partiet utfallande valen. Den nya Melbourne utnämnde honom af tacksam! ret och erbjöd honom en officiel betat an dock afslog. Bulwer spelade fö en framstående roll i parlamentet, hvarlär han ock id valen 1842 förlorade sitt säte i parlamentet. Nio r tillbragte ban nu i priratlifter ms0 —— h— —