Ivarjehanda. Meteorologisk upptäckt. Tidningen New York Herald berättar att Signaleringsbyränsi Washington undersökningar blifvit belönade med en rracker och högst vigtig meteorologisk upptäckt — nemligen en stor (atmosferisk våg som böljar öfver den amerikanska kontinenten i likhet med den atmosferiska våg som af vetenskapsmännen antages i November månad bölja öfver England och vestra Europa. D. 12 Nor. började den nyligen upptäckta vågen bryta fram öfver stränderna vid Oregon och engelska Kolumbien, såsom väderlekstelegrammerna utvisade. På aftonen d. 13:de hade den utbredt sig öfver Utah och Nevada, och vid midnatt passerade den genom Klippbergens pass. D. 14:de slog den ner öfver Colorado, Nebraska, Kansas och indiska territoriet. Följande dag utsträckte den sig från Oregon och Washingtonterritoriet österut tillnedra Missourioch nedra Mississippidalarne och öfver de vestra stränderna af Mexikanska viken. Upptäckten skall, säger tidningen, sätta meteorologerna i stånd till att för många dagar förutsäga annalkandet af vintern, då den rycker fram från Stillahafskusten österut med de östliga vindarnes ström. Den sprider ljus öfver det hemlighetsfulla förhallandet med de amerikanska vinterstormarne, i det den visar att de ha sitt ursprung på Klippbergen, på hvars kallaste och högsta toppar i Nevada, Utah, Colorado och Södra Wyoming den dunstuppfyllda luften af denna våg, som stöter tillsammans med den varma Stillahatsluften, nu synes kondenseras i de väldiga snömassor som der falla. Ryska försvarsväsendet. De ryska tidniogarne ha nyligen uttalat stor oro öfver tillståndet af kejsarrikets försvarsverk. Enligt en af dessa tidningar skulle de små fästena Kovno, Grodno och Dubno vara fullkomligt oförmögna att hindra en österrikisk-preussisk arme från att intränga i landet, och hela territoriet bortom dessa fästningar, ända till Moskwa, skulle ligga öppet för inkräktarne. S:t Petersburg har aldrig varit ansedt väl betryggadt mot anfall, och tillräckligheten af försvarsverken vid Cronstadt är (enligt tidningens påstående) mer än problematisk, alldenstund ett enda skepp som under en strids hetta passerade igenom skulle på en gång kunna bombardera amiralitetet, fästet Petropavlovsk och Vinterpalatset. De polska fästena Modlin (på ryska Novogeorgiewsk) och Zamosc (på ryska Ivangorod) ligga, starka som de äro, ej vid de strategiskt vigtiga jernvägslinierna. Centralpunkten för dessa linier är Warschau, som knappt är befästadt alls. Ej heller kan Kiew, säger tidningen, beskydda södra Ryssland. Den framställer derföre det rådet, att Smolensk befästas i vidsträckt skala och att en stor fästning uppföres vid Dnieperfloden, båda förenade med hvarandra samt med Petersburg och Moskwa genom direkta jernvägslinier. S:t Petersburg borde befästas på samma sätt som Paris; terrängens beskaffenhet lägger alls inga hinder i vägen för uppförande af fästen och gräfvande af breda kanaler rundt omkring staden, och denna sista åtgärd skulle dessutom medföra den fördelen att den sumpiga marken blefve dränerad. En annan rysk tidning uppträder emot ryska krigsdepartementets metod att antaga så många olika systemer för skjutvapen. För närvarande användas inom ryska armen 443,914 Kruka-gevär, 22152 Berdan-gevär, 133,167 Carle-gevär och 139.675 musköter. Dessa vapen äro utan urskiljning fördelade bland de ryska trupperna, och hvarje system har sin särskilda sorts kartesch som ej kan användas för skjutvapen af de öfriga systemerna. Det är absolut nödvändigt, anmärker tidningen, Latt ba ett och samma ammunitionssystem i en armå. Hvem minnes ej till exempel, att i det mest kritiska ögonblicket af slaget vid Alma, då fransmännen öfvergingo floden, ryska skarpskyttebataljonen ej hade några kartescher, emedan ander förvirringen ammunitionsvagnarne med de rätta kartescherna ej kunde finnas, och att bataljonen derföre var nödsakad uppgifva den position den skolat försvara? Om bataljonen hade varit försedd med skjutvapen, hvilka kunnat laddas med samma rartescher som de andra trupperna använde, skulle den lätt nog ha erhållit ett tillräckligt förråd af sådana. Under fransk-tyska kriget, då ett häftigt atfall från Paris gjordes mot en tysk position saknade Wurtembergarne äfven kartescher och detta i ett afgörande ögonblick, då segern så att säga hnåängde på en tråd. Om Wurtembergarne uppgifvit in position, skulle tyska! armön ha blifvit slagen;