utforskas. Men mr Weston kunde lika väl ha försökt att pumpa den mest slutne diplomat. Hubert Walgrave förrådde lika litet af sina verkliga tankar som om han varit döfstum, och likväl var han så ytterst artig att Weston i ningar. De skildes åt vid stationen, den sistnmnde med en känsla af sviket hopp.