Göteborgs Slussqvarn. Såsom våra läsare torde erinra sig, har den länge omordade frågan om den vanprydande Slussqvarnens borttagande upprepade gånger varit föremål för Stadsfullmäktiges förhandlingar, tills slutligen förliden vår en beredning tillsattes för att inkomma med ett slutligt betänkande. Detta är nu färdigt, och eftersom saken är af större vigt och ett afgörande allmänt motses, anse vi oss böra här något närmare redogöra för frågans närvarande ställning. I beredningen hade kapt. J. G. Richert på uppmaning väckt ett alternativförslag, gående derpå ut att antingen gamla slussen skulle bibehållas och endast qvarnhuset borttagas, hvarefter vattnet från Fattighusån kunde efter behof fördelas, dels till vallgrafven och dels till stora hamnkanalen; eller ock ny sluss anläggas med afloppskanal och dämme och i sammanhang dermed nya broar jemte reglering af närliggande kanaler och gator utföras. I förra fallet skulle den nuvarande slussen nepareras, hvilken kostnad dock skulle kunna betäckas genom försäljningen af qvarnhuset; de önskade sanitära fördelarne skulle kunna vinnas genom rinnande vattens införande i kanalerna, en tri och vacker utsigt från stadens förnämsta torg och gator skulle äfven erhållas — men sjelfva slussen måste likväl i och för sig förblifva vanprydlig, någon tillfredsställande reglering af närliggande gator och broar skulle icke kunna ske, och slussbyggnaden, som är uppförd af trä, skulle äfven etter en reparation icke kunna ha något varaktigt bestånd. — Kapt. Richert ville derför å sin sida, att detta förslag skulle lemnas utan afseende. Det senare alternativet innebär, att den nya slussen, med afloppskanal och dämme, förlägges till nordvestra hörnet af Trädgårdsföreningen, ofvanför det nuvarande dämmet till vallgrafven, hvarigenom vunnes: att alla stadens kanaler blefve förenade i samma nivå och såväl kommunikationen som vattencirkulationen i desamma fri och obehindrad; att bron öfver norra hamnkanalen vid Larmgatan kunde förläggas på den för trafiken tjenligaste plats; att bron mellan Drottningtorget och Stora Nygatan kunde, sedan vattenytan här blifvit sänkt, göras horisontal och fullt tjenlig för trafiken; att gatorna utmed den nya delen af norra hamnkanalen, såväl vid Göta Källare som vid hörnet emellan Södra IIamn-och Stora Nygatorna, kunde utläggas till den bredd som motsvarar trafikens fordringar, och att den dyrbara vattenkraften, af ett värde om 4till 5000 rdr årligen, kunde på ett ändamålsenligt sätt tillgodogöras. Vid det vattenfall, som enl. förslaget skulle bildas vid det nya dämmet, skulle neml. utan olägenhet eller vanprydnad kunna anbringas turbiner, hvarifrån axelledningar kunde utgå under gatans nivå till Fattigoch arbetshuset. Tillfälle att i detta hus anlägga några industriela verk finnes sannolikt icke, men om Pattigförsörjningen kommer att en gång annorstädes förläggas, skulle det för såväl stadens ekonomi som den allmänna nyttan vara skäl att tillgodogöra den vattenkraft som här finnes. I denna plan ingår äfven uppförandet af trenne nya broar: neml. en bro öfver norra hamnkanalen vid Göta Källare, hvilken föresläs bygd med en bredd af 50 fot, af gjutet jern och med stensatt brobana, eller alldeles lik den som förut lagts vid Brunsparken öfver samma kanal; en bro öfver samma kanal mellan Stora Nygatän och Drottningtorget, 40 fot bred samt en bro öfver Vallgrafven mellan Stora Nygatan och Trängårdsföreningen, hvilka båda senare likväl icke behöfva någon stensatt brobana. Den nya kanalen skulle för trafikens skull minskas till en bredd af 43, men otvanför Vallgrafven skulle deremot fattigbusän bibehållas vid dess nuvarande bredd eller 57 fot. För vattencirkulationens skull vill kapt. Richert, att alla kanalerna ständigt stå med hvarandra i fri och obehindrad förbindelse, hvarför inga dämportar skola anläggas i norra hamnkanalen nedanför Vallgrafven. Af de nya kajerna föreslås den vid Norra Hamngatan intill bron vid Göta Källare att byggas af sandsten, men de öfriga af tuktad sprängd sten. Det approximativa kostnadsförslaget för alla dessa arbeten slutar på en summa af inalles 278,000 rdr rmt. Oaktadt denna betydande utgift, har beredningen likväl icke tvekat om att sluta sig till hr kapt. Richerts senare förslag i hela dess utsträckning, hvilket också möjliggör en länge önskad och fullständig omdaning af en nu ful punkt af staden till kanske ett af dess vackraste partier, hvarjemte ännu vigtigare sanitära fördelar skulle kunna vinnas och väl behöfliga underlättnader för den alltjemt tilltagande stora trafiken i denna del af staden ernås. Årendet förekommer om Thorsdag till stadsfullmäktiges afgörande. Ny ångbåt. Tisdagen d. 29 Oktober företogs profresa å Humberfloden af den 3