Seu re Post. Det af Frankrikes nationalförsamling edsatta permanenta utskott har hållit ett samhanträde, hvarvid liflga förhandlingar egt um. Man fäster sig särskilt vid de adresser, om det republikanska generalrådet tillstält miers. Delpit, Foucauld, Pajot och Dupont åstodo, att dessa adresser inneböllo en kränking af lagen, hvilken som bekant förbjuder seneralråden att sysselsätta sig med politiska ingelägenheter. Iäremot opponerade sig andra leputerade och ministrarne, i det de förklarale adresserna hafva affattats efter sammanrädenas slut. En liflig debatt uppstod öfver Pniers bref till Cbancy och en tacksägelse rån S:t Hilaire. Foucault beskyllade Thiers ör att hafva kränkt den bekanta öfverenskommelsen i Bordeaux. Man finner härat, huru uppmärksamt högern följer Thiers, som den tydligen misstror. Från Paris skrifves, att franska regeringen låtit underrätta de penningfirmor, som förbundit sig till att garantera levererandet af de nödiga medlen till utbetalning afstatslånet, att de 200 mill., som först skulle lemnas i December, kunna lemnas redan nu. I följd häraf råder en stark efterfrågan efter penningar. Enligt pålitliga underrättelser skall hädanefter ingen komma att kriminelt åtalas, blott derför att han under Kommunen burit dennas uniform eller erhållit någon rang under densamma. I Tyskland väntar man, att äfven erkebiskopen af Köln, Melchers, skall, i likhet med biskopen af Ermeland, fråntagas sin lön af regeringen. Kejsarne af Österrike och Tyskland väntas på besök till Dresden i November månad för att närvara vid det sachsiska konungaparets guldbröllop. Englands finansminister Lowe har, i anledning af hedersborgarerätt som staden Glasgöw förlänat honom, derstädes uttalat sig emot de strikes, hvilka endast skadade arbetarnes intressen. Rörande Genever-skiljedomstolens utslag yttrade Lowe, att han beklagado offentliggörandet af den engelske medlemmen Cockburns särskilda dom, såsom oändamålsenligt. Eal. hans förmenande borde skadeersättningen utbetalas till Amerika utan någon invänning. I afseende på de principer som ledt skiljedomstolen, har den senare ej baft någon befogenhet att fastställa folkrättsliga grundsatser, och England är i intet fall bundet af de principer, som skiljedomstelen utvecklat. Han hoppades, att numera all afundsjuka och fientlighet mellan England och Unionen skulle oppböra och att båda länderna skola täfla med hvarandra om fredens och civilisationens intressen. Till Turkiets utrikesminister har utgettt sändebudet i Wien, Khalil Sherif Pascha, en af stiftarne af ungturkarnes parti.