Från Utlandet. Det är obestridligt, att den i Köln nu förhandlande Gammalkatolikernas kongress kan bli utgångspunkten för ingalunda ovigtiga rörelser inom den katolska kyrkan och gifva bestämdare form åt den schism, som inom densamma verkligen inträdt. Gammalkatolikerna påstå neml. — och man bör härvid särskilt uppmärksamma öfverensstämmelsen med den uppfattning af Tyska Rikets ställning till påfvedömet, som furst Bismarck gjort gällande och på hvilken han stödt sina argumenter för utvisningslagen mot jesuiterna — gammalkatolikerna påstå att, genom proklamerandet af dogmen om påtvens ofelbarhet, en ny kyrka skapats, hvilken de kallaj den ultramontana kyrkan, och att det är de deremot som representera traditionen och fortsätta den katolska kyrkan. I följd deraf ha de för afsigt att at de tyska, österrikiska och schweiziska regeringarne begära att de få ansluta sig till deras förklaringar, hvilka finnas innehållna i flera officiela skrifvelser och enl. hvilka Vatikanens dekreter af d. 18 Juli 1570 icke ha någon laglig kraft; och att de (regeringarne) i följd derat måtte betrakta och beskydda dem som medlemmar af den af staterna erkända gamla kyrkan, hvilka hålla sig till den gamla katolska kyrkan och törkasta som nyhetsmakeri Vaticanens nya dekret. Derjemte skall, enl. programmet, kongressen begära, att de biskopar, som antagit dessa senare dekret, måtto beröfvas all jarisdiktion öfver gammalkatolikerna. Om kongressen, hvilket är troligt, antager dessa förslag, kommer utan tvifvel en särdeles intressant period att inträda för religionstrågans utveckling, om man än icke bör till en början vänta sig mycket stora ting. Tines tyckes misströsta om, att något praktiskt resultet skall följa af förhandlingarno. Vi rämndo i går, att påfvens broder, gresve Josef Mastai-Perretti, aflidit. Detta srånsälle har träffat päfven djupt, ty han är sjelf öfver 80 år gammal och ingalunda känslolös för påminnelser om döden. Det torde ännu 8 I Pa OR . 2