sta kammaren), hvilket skall tillse, att utvecklingen går lugnt framåt, och öfver bådas vilja står sedan konungaviljan: endast då dessa trenne viljor öfverensstämma, uträttas något. Jag vill öppet erkänva, att då man är minister, vill man gerna stå väl med Folkethinget, emedan det har penningpungen. Men då det säges, att Folkethinget kan genom budgetens förkastande framtvinga ett ministerskifte, så bör jag erinra om, att Landsthinget äfven kan förkasta budgeten, och slutligen kan konuvgen upplösa Folkethinget så ofta han vill. Men, säger man, då har man ju ingen budget. Jo, man kan ragera med en provisorisk budget. Dock bör ingen af de tre viljorna begagna sådana yttersta medel. Det parlamentariska system, som den förenade venstern vill införa, är förkastligt, det skall endast föra oss ännu djupare in i partistriderna. De national-liberala danska tidningarne tillskritva sina partimedlommars brist på kraft, politiskt mod och disciplin valets utgång. Det är samma klagan, som förnimmes öfverallt i afseende på den i sin ställning hotade medelklassen. Dess qvarhällande i minoriteten skall måhända bli den! en varning och väcka det domnande politiska lifvet inom dess krets. — . OOOUUs—1. Le