Öfverste Evrard). Z Berättelse af Jules Sandeau. (Öfvers. från Franskan). — Och det är ni som säger detta! utropade öfversten i det han slog sig för pannan. Det kommer således en stund då man ej vill erinra sig sin ungdom för anvat än att förneka och förhåna de känslor man då hyste! Ung lider man skeppsbrott mot de klippor som stå i ens väg, gammal blir man sjelf en sådan klippa mot hvilken de unga lida skeppsbrott! Skall det då aldrig bli ett slut på denna evinnerliga, sorgliga historia? Alltid skall den således börja och åter börja. — Ni skulle då heldre vilja att man läte ungdomen öfverlemna sig åt sina tycken? Ni skulle vilja att förnuftet och erfarenheten ej vore annat än ödmjuka tjenare åt alla dess fantasier? — Jag skulle vilja att förnuftet visade sig mild mot de ädla drifterna, och att det i stälo) Farta fr Na 211