ett rum på teatern och sskref, under det att 6 notskrifvare voro placerade i ett närliggande rum tör att afskrifva notarken, alltefter som de blefvo färdiga från kompositörens band. På morgonen kl. 4 hade denne fullbordat sitt opus, hvarefter han gick till hvila för att kl. 11 på f. m. leda första repetitionen deraf och samma afton var allmänheten i tillfälle att beundra den. Samma tidn. meddelar följande närmare deteljer om mr Sivels luftresa sistl. Söndags afton. Kl. 1,7 e. m. steg ballongen, drifven af östanvinden raskt ut öfver hamnen, men efter band, alltettersom den steg högre och högre, mojnade vinden af och gaf den djerfve och skicklige luftseglaren tillfälle att under en halftimmes tid njuta af ett det praktfullaste skådespel. Först såg han Köpenhamn nedanför sina fötter och kunde skönja de tusentals åskådare, hvilka med blickarne följde honom på hans vågsamma färd, och dernäst hade han den storartade anblicken öfver Sundet, hvarest den ena seglaren passerade den andra, under det att ångfartygen hastade från kust till kust. Kl. 8 hade han passerat öfver Öresund och några ögonblick senare bestämde han sig tör att ankra med sin väldiga farkost. Han befann sig då i närheten af Löddeköping, belägen mellan Malmö och Landskrona. Bönderna i närheten skyndade till och voro honom behjelpliga med stor beredvillighet, så att han fick sin ballong hoppackad och förd fram till Löddeköping. Några elever vid dervarande landtbruksinstitut mottogo honom här på det mest förekommande sätt och skaffade honom en öppen båt, hvari han jemte sin ballong inskeppade sig till Malmö. Efter åtskilliga svårigheter anlände han slutligen kl. 5 på Måndags morgon i Malmö hamn, derifrän han 1!(, timme derefter fortsatte resan till Köpenhamn. Ballongens högsta höjd vid denna stigning var 6300 fot och på detta stadium inträdde redan en sänkning i temperaturen af 8 grader. En ledsam nyhet, hvilken dock tarfvar närmare bekräftelse, meddelas i köpenhamnstian. Dagens Nyheder för d. 3 d:s, hvari det heter: K. teatern i Stockholm har haft det miseödet att för längre tid mista två af sina bästa krafter, nemligen fru Hvasser och hr Elmlund, hvilka båda illa insjuknat. Då vår svenska hufvudstads tidningar derom, åtminstone oss veterligt, ingentiog haft att omförmäla bör man kunna hoppas, att den nedslående underrättelsen beror på misstag eller öfverdrift. De skånska stenkolen. I danska tidningen Fedrelandet läses följ. utdrag ur ett bref från Husaby i Småland: De prof, som nyligen blifvit gjorda för inhemtandet af de proportionsvis magra skånska stenkolens småltningsförmåga, äro nu afslutade. De hafva med omsorg blifvit utförda af en i denna sak utmärkt auktoritet, nemligen direktör Andreas Grill, hvilken svenska jernkontoret på hvars bekostnad undersökningarne äro verkställda, valt som teknisk sakkännare. De intressanta profven äro företagna vid Husaby jernbruk, i närheten af Wieslanda i Småland som eges af brukspatron S. 5. F. Stephens. Jernkontoret utvalde detta jernverk, emedan det var det närmaste i det distrikt, hvarest kolen blefvo funna, som egde ändamålsenliga masugnar. Stenkolen äro från Billesholm, en af Wallåkrabolagets grufvor, och af samma beskaffenhet som de vid HelsingborgLandskrona jernvägen använda. De äro bättre än de engelska ytstenkolen, då de tagas från omkring 200 fot djupa schakt. Inom några veckor ämnar direktör Grill förnya dessa smältningsförsök, som äfven framdeles komma att göras af brukspatron Stephens och utan tvifvel af andra bolag eller enskilde, nu då isen är bruten, tack vare Svenska Jernkontorets välvilja och det utmärkta tekniska snille, som det anvärdt vid sina forskningar. Jag vill här icke gå in i några tekniska enskildheter, hvilka direktör Grill sannolikt i rättan tid ämnar offentliggöra, men jag vill endast meddela några allmänna resultat, hvilka torde intressera åtskilliga sävär här hemma som i utlandet. Det är med få ord, att dessa Billesholms stenkol, använda i ett visst förhållande tillsamman med träkol, ha gifvit godt gjutjern af den malm, som vanligtvis användes vid Husaby, nemligen sjömalm, men lemna något segt slagg. Användes bergmalm skall denna olägenhet sannolikt försvinna helt och hållet eller till en del. Oafsedt detta skall 1 svenskt centner af dessa stenkol vid smältning motsvara minst 13 svensk tunna träkol. Kol från några hundra fot djupare grufvor skola utan tvifvel ha ännu högre värde. Emellertid finna vi nu, att de vanliga skånska stenkolen äro användbara vid smältning och smidning, likaväl som de redan begagnas till ångmaskiner, och de skola blifva en välkommen besparing mot de dyra svenska träkolen. Det omfång till hvilket dej kunna finna användande, kommer att bero på det pris, hvartill de kunna levereras. De kol, man hittills funnit, smula sig till en stor del och motsvara icke kostnaden för en längre transport. Säsnart likväl nya jernvägslinier blifva anlagda och komma att förbinda de skånska koltrakterna med mellersta Sveriges jerndistrikter, skall väl denna kinkiga fråga om försändningar ändtligen blifva lyckligt löst. Postreformen i de tre nordiska rikena. I sista häftet af tidskriften For Romantik og Historie har konferensrådet C. N. David meddelat det tal, som han nyligen höll vid det statsekonomiska mötet i Köpenhamn och hvarmed han inledde sitt föredrag om kommunikationsmedlens förbindelse och samverkan i de tre nordiska rikena. Vi meddela derur följande intressanta, statistiska detaljer: Postreformen infördes i Danmark genom lag af ee