10PPet al Senast påsserauC veckhun VALL ULL al aln särdeles godt, lagom varmt och sålunda öfverensstämmande med rättvisa och billighet; vindarne hålla sig Sydvest och Vestliga, med laber kultje, hvad kan man mer önska? — Jag skall nu försöka gifva en beskritning öfver härvarande badanstalt och hvad dermed eger egenskap: Anstalten, som eges af ett bolag om fem personer, är visserligen mycket anspråkslös både till sitt yttre och inre och tål ingalunda någon jemförelse med sin stätlige granne hinsidan sundetk, men icke förthy uppfyller den sitt ändamål och tillfredsställer alla de billiga fordringar, man kan hafva på en sådan inrättning. Baden serveras efter samma metoder som vid Marstrands badinrättniog men kosta mindre än desse; badbetjeningen är höflig, villig och påpasslig, och ställets kamrerare — Jacob Balkman —, ja! om honom vore mycket att säga, men jag afstår derifrån, ty mannen är ej fal för beröm, och, utan att berömma kan man ej tala om honom, således punktum! Utom det hus hvari varmbaden — med eller utan gytja och dusch — serveras eger anstalten 3:ne, tätt invid belägna temligen stora hus, af hvilka de tvenne äro indelade till boningslägenheter de der alla äro uthyrda till badgäster, och det tredje är ett ganska prydligt hötel, som på ett högst tillfredsställande sätt förestäs af fru Denninghoff från Göteborg. Uti ett af de förstnämnda husen är societets-salong med piano och tidningar. Här finns ock en liten parkunge, om hvilken dock föga är att säga. Anstalten eger äfven 3 större och mindre bassiner för vanliga sjöbad, som flitigt anlitas. I närheten af anstalten finnas flera små hus, som egas af befolkningen på ön (Koon benämnd) och hvilka intill den minsta vrå äro upptagna af badgäster, hvilkas antal i år är ovanligt stort, ehuru sådant ej framgår-af förteckningen öfver desamma, i salongs-matrikeln, hvari ej alla badgäster inskrifva sig. — Några nöjen af allmän art hafva ej kommit i gång, och någon direktion för anordnandet af sådane är ej heller ännu vald. Under de båda midsommardagarne var här särdeles lifligt. Ångbåtarne från Göteborg voro öfverfyllda med passagerare af hvilka ett ej obetydligt antal hamnade härstädes. Hvarest alla dessa erhöllo nattlogis är mig en gåta; måhända har en och annan fått kinesa i ställets omnibus, hvilken, att döma af dess styfva utseende, tyckes lämpa sig bättre för sådant — än för dess atsedda ändamål. Till sist en episod från sistl. års bad-säsong i Marstrand: En dag ankom till nämnde stad en resande som tillförene icke varit der. Efter att hafva fått logis på stadens hötel företog han en promenad på den längs med stranden belägna gata vid hvar nordliga del hans uppmärksamhet fästades på en tafla hvarå lästes ordet Framnäs — namnet på den derstädes belägna vackra villa som eges af en i Göteborg bosatt jurist. Vår resande, som i likhet med så många andra fann stället förtjusande, intogs genast af den tanken, att det var ett schweitzeri, och han stärktes så mycket mer i denna sin förmodan då han i den framför villan liggande trädgården blef varse icke allenast flere små bord utan ock ett, i en liten hufvudduk klädt fruntimmer som sysslade med diverse attiralj tillhörande kaffeservering. Han besinnar sig ej länge; utan går in i trädgården, helsar och begär en kopp kaffe, hvilken begäran det sysslande fruntimret genast efterkommer; ytterligare begär han en cigarr; äfven denna blef honom lemnad. Nu började ett samtal hvilket från den resandeg sida hufvudsakligast rörde sig kring ställets skönhet, hvarefter han frågade: Hvad är jag skyldig? Det uppassande fruntimret svarade: Intet min herre; min man, häradshöfding N. N., som eger detta ställe, tager ej betalt af dem som göra oss äran af ett besök. Nytt i bokhandeln. På hr Alb. Bonniers förlag ha följande nyheter utkommit: Historisk Läsebok för skolan och hemmet. II. Romerska historien. Arbetet är, som bekant, en öfversättning och delvis bearbetning efter Ludv. Stackes Erzählungen aus der Geschichte in biograpbiscber Form, af J. Spilhammar och detta häfte utmärker sig likasom det föregående genom sakrikhet och lättlästhet, hvadan det i allo kan sägas uppfylla sitt angifna ändamål. Ny samling originalberättelser. I. En sommarsaga från Finland, berättad af Johannes Alfthan. Det är historien om tvenne unga hjertan, som, länge at omständigheterna åtskilda, ändtligen finna hvarandra, en ung finne, hvilken slutligen som sin brud erötrar en täck och till på köpet rik svenska. Som inslag i intrigväfnaden förekomma några romantiska röfvarescener samt något litet politik — fennomani eller icke-fennomani, that is the question! — ej för mycket, just lagom för att sätta en pikant turnyr på det hela. Läsaren skall utan tvifvel vid bokens slut känna lust att ännu en gång se och känna med gommarsagans författare. Samlade berättelser af Claude Gerard. Första häftet. Dagdrifverier och drömmerier, ekizzer ur Stockholmslifvet. — Denne förf. väckte, då han för omkring 15 år sedan uppträdde under strecket i ÅNya Dagl. Allehanda, genast en ovanligare uppmärksamhet för sin lediga, ofta tankedigra stil, sin sydländskt rika fantasi och sin sällsynta fyndighet i plananläggningen. Han har sedan dess, ständigt som omtyckt töljetonist och, hvad kanske ännu märkligare är, fortfarande som oafslöjad pseudonym, fortgått på sin bana och riktat vår romanlitteratur med flera värderika bidrag. Endast ett af dessa: Paykologiska G4tor, har emellertid utkommit i bokform och den läsande allmänheten, särdeles den del deraf, som aldrig befattar sig med följetongsläsning, bör derföre vara förläggaren tacksam, som nu företagit sig att i en på samma gång prydlig och billig upplaga utge den mystiske pseudonymens intressanta arbeten. De komma att tillsammans utgöra 3 å 4 delar och utgifvandet anses kunna vara fullbordadt inom ett års tid. Af Nordisk Conversationslexikon ha 28 Å AMN 3 33 ARKA. mv TT RR