garantier för samvetsfriheten i armn och lämpliga bestämmelser samt lättnader tör soldaternas bevistande af gudstjensten. — Hr du Temple antöll personligen Gambetta och framkallade stor uppståndelse. Församlingen vägrade att höra honom. Den allmänna debatten blef derpå afslutad. Budgeten för 1873 har nu utdelats bland de deputerade och visar en allmän tillökning af 54 mill. fres. Den sista inbetalning på 2 milliarderslånet, uppgående till 712,318,000 fres, förfaller d. 21 Nov. Denna summa är dock ansenligt minskad genom i förväg gjorda inbetalningar, och endast 218,064,000 återstå förfallna till skattkammaren. Regeringen begär 120 mill. i nya skatter och föreslår beskattningen af råämnen såsom den enda möjliga hjelpkällan. Budgetutskottets betänkande, som äfven utdelats, motsätter sig starkt råämnesskatten, och föreslår i stället en skatt på säkerheter (valeurs mobiliers), hypotisering af kreditbevis, samt beskattning på sabrikstillverkningar. Evligt budgeten är franska armån uppbragdt till 425,000 man infanteri och 84,000 kavalleri, hvartill komma gendarmeriet och republikanska gardet, inalles 36,000 man. Det påstås, att vid sista folkräkningen i Paris det resultat visat sig, att antalet af hufvudstadens innevånare minskats sedan d. 4 Sept. med nära en half million. Det låter dock otroligt. Mellan Thiers och tyska sändebudet i Versailles skola lifliga underhandlingar pågå rörande principerna för en utrymning af de occuperade departementen före den faststälda tiden. Sedan den franska tobaken, på grund af beskattningen, stigit ofantligt i pris, bedrifves insmuggling af tobak från Tyskland i stor skala, isynnerhet genom qvinnor och barn i gränsbyarne. — Från England skrifves, att i Leamington, grefskapet Warwich, en kongress af jordarbetare egt rum under den bekante parlamentsledamoten Dixons ordförandeskap. 18 grefskaper voro härvid representerade, och man beslöt att bilda en national jordarbetareförening, hvars grundläggande man om aftonen firade med ett stort offentligt meeting. I London har hållits ett mesting under ordförandeskap af grefven af Limerick, hvilket antog en resolution till förmån för hela kristenhetens återförening under valspråket frihet och tro. Ett märkligt bevis på en qvinnas mod omtalas i de engelska tidningarne. Ett engelskt fruntimmer lomnade med briggen Abbie, Clifford, från Stockton d. 27 Mars Pernambucos hamn på väg till Newyork. Andra dagen efter afresan insjuknade en matros i gula febern och dog d. 1 April. En annan matros dog i samma sjukdom d. 4, likaså äfven konstapeln. Kapten Clifford, styrmännen och flertalet af besättningen angrepos af febern. Mrs Clifford egnade den sorgfälligaste omvårdnad åt förste styrmannen, men han bortrycktes likväl af döden. Då tog hon ensam betälet öfver fartyget, navigerade det och förde sin sjuke man jemte de öfverlefvande af besättningen i säkerhet till Newyork, der briggen lades i karantän. Vid Cape Hattieras hemsöktes under färden briggen at en våldsam storm, som varade i fem dagar; seglen söndersletos i trasor och flere rår gingo öfver bord, men mrs Clifford förlorade ej ett ögonblick modet. Hon har antagligen i flera år rest med sin man till sjös och derunder inhemtat de kunskaper som nu räddade fartyget. Från Amerika meddelas, att högsta domstolen i Columbia upphäft förbudet för qvinna att vara domare. En miss Charlotte Ray, en mulattska, är den första dame, som tillåtes praktisera i lagskipning i Washington, hvarest för några få år sedan sådana qvinnor som voro af afrikansk härkomst köptes och såldes med lagens sanktion.