— Jag kan tro miss Wynuce i allt, sir, sade mrs Bradstock, och er äfven, efter den kärnedom jag fått om er. — Mycket bra, sade mr Barustaplo; vi kunna då anse saken såsom afgjord. Ni skall föra penningarne upp till hufvudstaden, der jag skall träffa er. — Jag skall göra hvad ni och den unga damen befalla mig, sir, sade mrs Bradstock. — Momma, mamma! utropade Georgie i det han kom inspringaude, köp mig eu ef den mannens dockor. Han har så vackra dockor. — Hvad för dockor, mitt barn? sade mrs Bradstock, hvad talar du om? — Mannen som har dem här utanför, sade gossen. Ah, se nu! utropade han i en ton af missräkning i det han sprang ut i dörren, han är borta! Hvad han måste ha gått fort! IIan var här alldeles nu och hade så vackra dockor! — Bry dig oj om det, Georgie, sade mr Barnstaple; der har du en shilling att att sjelf köpa dig en docka för, när mannen kommer tillbaka i morgon, såsom han siäkert gör. Men om mr Barnstaple vetat hvem mannen med dockorna var, skulle han aldrig ha hyst denna åsigt. XXL. Den individ som barnet betecknat såsom mannen