Z— — — cM—— tjust öfver den förvirring han förorsakat henne. Dessa penningar måste gifvas tillbaka genast ! — Men sir — tro mig, sir jag har ej tagit dem. — Jag tror er fullkomligt; men dock siger jag att de måste lemnas tillbaka och det af er! — Jag fruktar att mitt hufvud ej är redigt, sade den stackars qvionan i det hon lyftade upp sina händer till pannan. — Ack jo, mrs Bradstock, ert hufvud är fullkomligt redigt, och ett ganska vackert hufvud är det dessutom; men ändock måste penningarne gifvas tillbaka och af er. Nu vili jag cj försöka att mystifiera mig längre. Det råkar så förhålla sig alt jag besynnerligt nog vet hvar dessa penningar äro och känner den person som har dem i sin ego och som är färdig att öfverlemna dem till den bank hvarifrån de blifvit stulna; men de måste öfverlemnas af er, på det att ni måtte orhålla den belöning de behaga tilldela er för allt hvad ni nyligen genomgått. Jag har talat med er goda vän miss Ellen Wynno om saken, och ni ekall få höra alla detaljerna af henne, Rätta er obetingadt efter dem. — Men skola de då ej tro att jag tog penningarne, sir? sade mrs Bradstock. — Min goda qvinna, om de också skulle tro det, aå kunna de ej låta er utstå mer än ni redan utstått. Jag har hjelpt er ifrån det och jag kan — Men nej — nonsens — ingenting sådant! De skola belöna er i stället för att sätta er i fängelse. Kan ni ej tro mig och miss Wynne?