också anmärka, att det är regeringen af d. 4 September som bekräftat och som lemnat åt leverantörerna alla möjliga lättnader vid fullgörandet af de kontrakt, som afslutats i brådskan i Augusti 1870. För resten har man sig tillräckligt bekant om leveranserna som gjordes efter revolutionen, att det, åtminstone för republikanerna, synes vara, som man säger, att tala om rep i hängd mans hus, när de så der triumfera som nu. Det är förmodligen detta, som Rouher vill söka ådagalägga genom den begäran om en interpellation till regeringen om ansvarigheten för de begångna felen, som han framställt och som om fjorton dagar skall komma att diskuteras. Det blir den forne vicekejsarens maiden-speech i nationalförsamlingen, och sessionen skall sannolikt komma att bli en af de stormigaste som i detta stormiga parlament förekommit. Rouher har på ett ypperligt sätt valt tillfället för sitt återuppträdande, och ingen af de anledningar, som hans alltför ifriga vänner hittills förebrått honom att ha försummat, har varit så lämplig som den, hvilken hertig dAudiffret-Pasquiers tal gifvit honom, ty, direkte utmanad genom tidningarnes och den allmänna opinionens kommentarier, är det nu en fråga om patriotisk hederlighet som han skall få att behandla, hvari alla partier borde stämma öfverens. Men skola de också göra det? skall han ens kunna göra sig hörd? det är detta som vi få se. Ett annat politiskt tal, som väckt mycken uppmärksamhet, är det hvarmed general Chanzy öfvertagit presidenturen i den venstra centerns, de moderata republikanarnes, enskilda cirkel och som blifvit särskildt tryckt och utdeladt till alla deputerade, liksom hela pressen återgifvit detsamma. Äfven detta tal berömmes mycket och har med ens gjort Chanzy till en af de mest framstående politiska partiledarne, ja — så fort skenar fantasien! — till en blifvande presidentkandidat för republiken. Det har just sammanfallit med hans interpellation rörande det Bazaineeska högmålet, hvaraf det nu ändtligen skall bli allvar. Marskalken skall omsider ställas inför krigsrätt, såsom den allmänna opinionen länge fordrat. I det regeringsbeslut, som bestämmer härom, heter det i inledningen, att krigsrätten sammankallats på marskalkens egen begäran, ett uttryck som väckt ond blod. Det är dock otvifvelaktigt riktigt, ty för ett år sedan, d. 29 Maj 1871, yttrade sig Thiers i nationalförsamlingen om den begäran, som marskalken framställt till honom att få sitt förhållande i Metz undersökt af en krigsrätt, hvartill presidenten då icke velat lemna sitt bifall. Presidenten yttrade sig vid detta tillfälle med de amplaste loford öfver, såsom orden föllo, Åen af våra stora krigare som blifvit grymt kalomnierad, och ännu i dag anses han vara honom bevågen. Han är i det fallet nära nog den ende, ty, med ellar utan skäl — det skall först undersökningen komma att fullständigt utreda — är opinionen nästan enhällig i att fördöma honom. Äfven bonapartisterna ha kastat honom öfver bord. I ett föregående bref har jag omtalat slagsmålet eller paraply-duellen på rue du Faubourg Montmartre mellan ett par bekanta journalister, hr Ratisbonne i Journal des Dobats och hr Rogat i Pays. Detta tragikomiska uppträde har nu fått sin upplösning inför domstolen, der Ratisbonne blifvit dömd till 25 och Rogat till 200 francs böter. — Och för att sluta med processhistorier, bör slutligen omnämnas att grefve Dubourg, som för någon tid sedan dödade sin hustru vid rue des Ecoles, i nästa vecka kommer att få sin dom. Han är redan provisoriskt ställd på fri fot. Den gymnastikfärdige älskaren deremot, hr de Precorbin, sitter inom fyra väggar. Under de sista veckorna ha en hel mängd upprörande mordhistorier egt rum både i Paris och landsorten. Det mesta uppseendet har väckts af brodermordet i Bretagne der en ung officer, tillhörande en gammal förnäm familj, en hr de Kerdeuc, sköt sin bror af svartsjuka. Föremålet var en tvättorska i slottet. Det vackra vädret, som rådde under större delen af April, har med blomstermånadens ingång förbytts i ett gomoment regnande, erbjudande alla variationer af häll-, ös-, störtoch slagregn. Kallt och ruskigt. Sommartoiletterna, som voro i svang för fjorton dagar sedan, äro åter inlåsta och vinterplaggen framme. Just i detta ögonblick faller en af de starkaste hagelskurar, som jag någonsin setti hela mitt lif — och det är nästan alldeles kolmörkt midt på blanka eftermiddagen.