ifkret-Pasquier har för öfrigt redan till natioalförsamliogen öfverlemnat kommissionens beittelse om de kontrakt, som afslutats af Sepemberregeringen, och sade han, att kommisionen skall inom kort inlemna berättelserna m de kontrakt, som ingåtts af Gambetta i Bordeaux, Testelin i Lille, Challemel-Lacour Lyon och Gent i Marseilles. Hertigen uppaanado församlingen att icke börja debatten i aken förr än alla utlåcandena blifvit inlemade. Gambetta, följande Rouherts föredöme, ade, att det republikanska partiet begärde on fullständigasto undersökning och blottande f alla de under kriget begångna sveken. Han löt med orden: 00 svaghet, brott eller lundring rådt, må då rättvisa-skipas utan nå;on åtskilnad-. De bonapartiska tidningarne angifva, att msivudpunkterna i det försvar mot beskyllingen för dåligt krigförande, som gjorts emot rionom, äro: 1. Att han först i ellofte timmen fick öfverbealet öfver franska armen, utan att man samtidigt lermed satt honom i besittning af ens det ringaste element till att ernå ett lyckligt resultat eller till en lyckobringande ledning. — 2. Att det var marskalk Mac Mahon, som öppnade landet för fienden genom Jen så oförsigtigt inledda träffningen vid Vissembourg, der han uppställt en division alldeles isolerad, och genom slaget vid Froschueiler, hvilket han icke skulle ha mottagit. — 3. Efter d. 16 Aug,, den dag på hvilken kampen vid Rezonville egde rum, möter Bazaine upprepade gånger afgjord olydnad, hvilket redan satte den bataljdagens utgång på spel. — 4. Den 17 kunde han icke fortsätta sin väg, utan att blottställa sina oskyddade eftertrupper för 250,000 fiender, hvilka helt säkert skulle snart hafva åstadkommit fullkomlig oordning i fransmännens leder och förorsakat en oredig flykt ända förbi ChåJons. — 5. D. 18 Aug. hade marskalken icke kunnat i rätt tid skicka en general med hans armåkår till en hotad Junk, derför att generalen vägrat marschera utan skriftlig ordre, — 6. D. 26 Aug. hade marskalken icke kunnat rycka fram, derför att han då ännu icke mottagit det kejserliga telegrammet af d. 19:de, i hvilket riktningen skulle angifvas. — 7. Hvad d. 31 Aug. angår, bevisas, att dagen förlorades i följd af flere generalers olydnad; bl. a. nämnes general Castagny, hviken marskalken, som förutsåg ett nytt angrepp från preussarnes sida, befallt att besätta en punkt, som låg två kilometer längre bort, än den på hvilken generalen fann för godt att af egen makifullkomliighet taga posto. — 8. Till sist påstår marskalken att ammunition och proviantförråden varit illa utdelade, och Bazaine synes vilja göra guvernören i Metz, general Coffimeres de Nordeck, direkt ansvarig derför. Den undersökningskommission, som haft i uppdrag att uttala sitt omdöme om de kapitulationer, som egt rum under kr: et mellan Frankrike och Tyskland, har nu i det närmaste slutat sina arbeten. Kommissionen har varit mycket sträng. Den har endast mat två fästnivgskommendanter uttalat sig med obetingadt beröm, neml. en underlöjtnant Archer i den lilla fästningen Lichtenstein, och Taillant, Phalsbourgs kommendant. Dessa båda skola befordras; de, som både tadlas och berömmas, kunna qvarstanna i sin grad, och de, som obetingadt tadlas, skola antingen afsättas eller ställas inför krigsrätt. Sjelfva general Uhrich, kommendant i Strasbourg, har obetingadt klandrats och kommer att ställas inför krigsrätt. I denne mans ställning kan man finna opinionens vexlingar. Han var en tid under kriget dagens hjelte, man skänkte honom en hederssabel, han feterades och berömdes på allt sätt. Det säges nu, att det var han, som sjelf först i krigsrådet föreslog kapitulation. För öfrigt skall kommissionen äfven ha yttrat sig mycket strängt öfver Strasbourgs innevånare. Agitationen för hufvudstadens förflyttning tillbaka till Paris har åter börjat. Majoriteten inom tullutskottot förkastar tullen på råämnen såsom högligen skadlig för handeln, utan att lemna någon nämnvärd afkastning. General Valaze vägrar äfven att öfvertaga!krigsministerportsöljen, emedan han jemväl tjenat i Rhenarmön under Bazaine. Det nya militärlagförslaget upptager allmän värnepligt och tjenstgöring vid den aktiva armån i 4 år. I ett motförslag at ötverste Denfert föreslås, att gossarne skola, såsom i Schweiz, erhålla en militärisk uppfostring redan i skolorna. Saint Marc Girardin arbetar f. n. på ett manifest från högra centern till svar på general Chanzys nästan alltför mycket omtalade tal. Ett antal franska damer har låtit för påfvens räkning förfärdiga en törnekrona at guld (så osmakligt!) hvilken skall öfverlemnas till den gamle på hans födelsedag. Bland presterskapet i Paris göras f. n. penninginsamlingar för biskopen af Metz. Man vill belöna honom med en lifränta för hans vägran att svära kejsaren af Tyskland trohetsed. Edmond About säges ha lemnat tidningen Soir och öfvertagit hufvudredaktörskapet för Le XIX Sibcle. Vi ha förut nämnt, att inom Internationales sköte i Englands hufvudstad splittring inträdt. Der finnas f. n. tvenne Ågeneralråd, bvilka båda göra anspråk på att vara Internationalees verkliga och äkta öfverstyrelse: neml. det gamla centralrådet under Carl Marx och det nya rådet, som kallar sig Åuniversalt-federalistiskt, under fransmannen Vesinier, på sin tid redaktör för Pariserkommunens Journal Officiel. Dessa tvenne råd bekämpa hvarandra med samma bitterhet som påfvarne och antipåfvarne, hvilka under medeltiden bannlyste hvarandra. I det manifest, som det nya rådet utfärdat, klagas bittert öfver det gamla rådets dolda äregirighet, hvilken gick ut på att kufva de mindre förenin— — — — — MH — 8