den första (under betal at chefen å korvetten Lagerbjelke major T. Ulner, såsom afdelningschef) beatäerde af sistvämnde korvett jemte 4 st. kanonbätar; den andra (under befäl af major C. G. Lindmark såsom afdelningschef) bestående at 4 pansarbåtar, 2 kanonbätar och ångslupen Kare skola under sommarötning innevarande år bilda en eskader. — Till högste befäihafvare öfver hela fartygsstyrkan, som bärmed bestämmes skola utgöra en större eskader, har K. M:t utsett kommendören vid k. flottan Alexis Pettersen; staben skall utgöras af: flaggkapten: majoren vid skärgårdsartilleriet C. Th. Virgin samt 2 flaggadjutanter af flottan. — K. M. har vidare beallt att till de uti besättningslistan för i år till rustning anbefallde kadettkorvetten af Chapman under rubrik: Åkommenderade officerare upptagne 4 officers-platser skola kommenderas: löjtn:ne A. P. Lilliehöök, J. D. Barclay, C. O. F. Ljungqvist, F. W. Lennman samt att extra kadett-officeren och läraren vid sjökrigsskolan löjtn. J. M. Lagervall skall beordras att jemte det han bestrider de honom såsom kadett-officer och lärare tillkommande göromål äfven vara navigations-officer å kadettkorvetten under heunes förestående öfningståg; — samt slutligen att etter sig företeende omständigheter, som af stationsbetälhafvaren pröfvas. 2 eller 3 af skeppsgossebriggarne Suappopp, Skirner och af Wirsön skola rustas för att användas till 4 månaders öfningar för skeppsgossar. Såsom chef kommenderas å hvardera briggen 1 subalternofficer och till befälhafvare Öfver samtliga de rustade briggarne har kommendorkapt. C. J. F. Kafle blifvit utsedd. Krigshögskolan. I afseende på undervisningen vid krigshögskolan har befallning meddelats, att studierna derstädes hädanefter skola sortgå till och med d. 9 Maj hvarje år samt de år, då ej ny lärokurs på sommaren tager sin början, åter vidtaga d. 10 Juli. I följd näraf komma krigshögskolans elever, äfvensom olflcer, anställd såsom adjutant, lärare eller repetitör derstädes, att efter detta tjens göra på respektiva regementen och kårer under de årliga vapenöfningarne trån d. 9 Maj ull d. 10 Juli. Profvingsexamen för vinnande af inträde vid krigshögskolan kommer att taga sin början: vid Svea artillerireg:te d. 22 April, vid Göta art. reg:te d. 6 Maj, vid Vendes art. regno d. 13 Maj. Branden i Dässeldorf. Kölnische Ztg innehåller i en korrespondens följande närmare detaljer om nämnde olyckshändelse: Elden utbröt natten till d. 20 d:s vid 2-tiden i sydvestra delen af det med akademibyggnaden sammanbängande stadsbuset och tros ha uppstått genom ett bristtälligt kaminrör. Lågorna utbredde sig med stor hastighet och hade snart förstört stadshusets öfre våning, hvaremot tornet blef alldeles oskadadt äfvensom de af akademiens flyglar, hvilka sträcka vig från stadshuset till dem del, hvari utställningssalen befinner sig. Först vid 8:tiden på morgonen var man tullt herre öfver elden. Framför allt må anmarkas att den oskattbara kopparstickssamlingen blet räddad; tör öfrigt bar eldsvådan åstadkommit stor förödelse. Först och främst fö:stördes historiemålarne Molitors, Massens, Ittenbachs, Degers m. fl. atelierer. hvilka voro belägna i stadshusets öfre våning; vidare nedbrann totalt den Rben-Westfaliska kons foreningens sekretariat, dess arkiv med samtliga originakeckningar, kopparsticksförrådet, kopparplåtar, manuskripter m m. Vidare förstördes mästarne Andreas Möllers, prof. Kellers och Roetings atelierer, hvarur knappast någonting kunde räddas och beklagligen blef dervid en stor altartafla, som Andreas Muller påbörjat för 4 år sedan och nu i det närmaste fullbordat, lågornas rof. Kastande sig från söder mot norr angrepo de vidare den akademiflygel, i hvars öfre våningar kopparsticksskolan och landskapsklassen voro belägna. Under dessa rum lågo Bendemanns. Wisticenus 0. a. atelierer, allt detta nedbrann till grunden, så att af akademibyggnaden endast den del qvarstår, hvari utställningssalen befinner sig, hvarjemte alla under denna sal belägna atelierer skonades; liksom provincialarkivet, Rambouxska samlingarne m. m. Oskadade blefvo atven den i stadshusets st ra sal utställda till offon lig u lottniug bestämda tafvelsamlingen, tillhörig Konstnärs-understöusföreningen och uppskattad till ett värde af 40,000 Thlr samt åte stoden af det fordua kurturstliga galleriet, hvaribland ätven befinper sig Marie himmelsfärd af Rubens. Bestörtningen hos stadens befolkning var allmän och stor. Talrika grupper omgåfvo brandstället, hvars ruiner, då bretvet atgick, uppsände tjocka rökmoln. Det hela lemnade en gripaude anblick. Korvetien Josephine. Chefen, kommendörkapten C. G. von Otter, rapporterar från Havana d. 24 Februari, att han lemnade Jamaica d. 7, passerade Cap S:t Antonio d. 11 och ankrade uti Havana den 14, allt samma månad. Kommendörkapten v. Otter ämnade vid första gyonsamma tillfälle afgå genom Florida-golfen till Bermudas och vidare till. Bogelska kanalen. Nelsotillståndet var vid rapportens afgång godt. Bränvlostillverkvingen i riket. Enl. i bränvmskomrollbyrån forliden Måndag afsJutadt sammandrag öfver bränvinstillverkninsea i riket under tiden från d. 1 till d. 15 Mara inoev. år äro vid 241 brännerier tillverkade 1,090,150,4 beskattningsbara kannor aller, reduceradt till normalstyrka, 1,123 866,4 s:r. Lägges härtill det under tiden från d. i Oktober tilld. 15 Mars tillverkade, likaledes reduceradt till normalstyrka, 13,187,019,3 k:r, ntgör tillverkningen under tillserkningsåret hitihla 14 310,885.7 k:r. Förra året vid samma id uppgick tillverkningen till 13,903,166 k:r, dit af vormalstyrka eller 50 24 alkoholhalt vid 15? Celsius. Utställningen i Moskwa, Enligt till svenska slöjdtöreningens styrelse från Moskwa ngånget telegram har expositionskomitön anagit de avmälda svenska artiklarne samt uppåtit för dem äskadt utrymme. Återstår såedes blott, att riksdagen lemnar bifall till K. M:ts proposition om anslag för Sveriges delagande 1 denna utställning. Af såväl detta deslut som en motsedd skrifvelse från ryka komi än angående vissa detaljer bero slutigen de närmare bestämmelser om exposiionsartiklarnas aflemnando o. s. v., som af ven-ka eolojdföreningens styrelse komma att ttardas och hvarom i sinom tid hvarje uttallare särskildt erhåller oförtöfvad underrätelge.